Grus & Guld nr 2/2022

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 2 202 2 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 2 · 2022

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

Ekonomiska nytänkare Finansiering av kooperativ Omfamna mörkret

Granskar girigheten

”Sverige har blivit paradis för superrika”

Stadsdelskök · Generationsväxling · Extremhetta

Trevlig sommar

Önskar JAK Medlemsbank Tillsammans äger vi en bank som verkar för en hållbar värld

2

grus & guld · 2/2022

Innehåll

Investeringar i en katastrof

Trots allt tal om hållbara investeringar flödar kapital till aktiviteter som hotar jordsystemets stabilitet, visar ny forskningsstudie. · 10

grus & guld · 2/2022

Foto: Dan Lepp

Brist på finansiering hotar kooperativ

Det behövs ett nytt finansiellt ekosystem för att stötta en utrotningshotad företagsform, skriver Sven Bartilsson, Coompanion. · 28

12

Hettan kräver anpassning Tydligt budskap i ny bok: ta uppvärmningen på allvar och förbered för den! Hettan gör oss både dummare, mer våldsbenägna och sjuka. · 26

Sverige har blivit ett paradis för superrika, menar ekonomijournalisten Andreas Cervenka som ser en bubbelekonomi inför stora prövningar.

Foto: olof thiel

n inform atio fr å n Ja k Si d 32

dessutom:

Skapar stadsdelskök Olga Grönvall Lund och Johan Hjerpe vill förändra livsmedelssystemet. · 6

TIPS

Omfamna mörkret Så kan du minska ljusföroreningarna

Ekonomiska nytänkare Följ med på workshop om alternativ för bättre resurshushållning . · 22

Vi närmar oss en punkt i historien som måste beskrivas som ett verkligt paradigmskifte, skriver David Jonstad · 11

omvärld

Hur kan omställningsföretag leva vidare när ägarna åldras? Generationsväxling väcker tankar på Kosters trädgårdar. · 9 illustr ation: hanna blomqvist

Foto:K arin Backström

20

analys

krönika

Katarina Bjärvall hittar infallsvinklar på dagens brännande frågor hos den engelska 1700-talsförfattaren Mary Wollstonecraft. · 37

kultur

Boken Orädda städer skildrar en rörelse som experimenterar med nya former för lokalt inflytande i politiken · 27 grus & guld · 2/2022

3

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Ansvarig utgivare: Lena Eriksson Åshuvud Redaktör: Karin Backström Mejl: karin.backstrom@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

Johanna Lundeberg

foto: Marcus Nil sson

Grafisk form: ETC Kommunikation

är frilansjournalist, bosatt i Täby, som gärna skriver om landsbygd, samhällsförändring och människors vardagsliv. Hon trivs bäst i naturen, bland Bohusläns klippor och hav eller i Norrbottens skog och fjäll. I årets ljusaste tid har hon tittat närmare på betydelsen av mörkret. Läs mer på sidan 20.

Lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Nr 2/22 ges endast ut i digital form Omslag: Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare. Foto: Dan Lepp Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. Artiklar representerar inte nödvändigtvis JAK Medlemsbanks åsikter.

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

grus & guld · 2/2022

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Katarina Bjärvall

Abigail Sykes

är frilansjournalist, översättare och pedagog med fokus på omställning. Hon är också medgrundare av Starfish collective, en grupp som arbetar för behovet av förändrade maskulinitetsnormer för verklig hållbarhet. På sidan 9 skriver hon om generationsväxlingen på Kosters trädgårdar.

varvar författande med artikelskrivande och undervisning. När hon inte jobbar sätter hon gärna fart på tankarna genom skogspromenader, som kan ge bär, svamp eller örter. Hennes senaste bok, Lutad mot ett spjut. Mary Wollstonecrafts resa i Skandinavien 1795, har inspirerat till krönikan på sidan 39.

Foto: Andre a s Lübeck

4

arbetar med frågor om innovation och finansiering på Coompanion Sverige – förutom att han bedriver kontinuitetsskogsbruk och njuter av allt som skogen ger. På sidan 28 skriver han om vikten av bättre finansieringsmöjligheter för att nya kooperativa företag ska kunna startas och utvecklas. foto: Emil A ssarsson

ISSN 1650-470404

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Sven Bartilsson

foto: Coompanion

Övriga frågor: Medlemsservice (nås bäst via meddelande i Internetbanken) Telefon: 0500-46 45 00

välkommen

redaktören:

Spekulation ökar svältrisk

Rättvis ekonomi ”Vi anser att ekonomin ska motverka klyf-

Cervenka ställer viktiga – och för vissa

säkert även obekväma – frågor. Det ingår i hans jobb som journalist. Genom åren har även vi som gjort Grus & Guld självständigt tagit upp frågor vi tror intresserar er läsare. Förutsättningarna för arbetet har dock gradvis förändrats, och styrelsen har

nu beslutat att sätta utgivningen på paus för en samlad översyn av JAKs marknadsoch kommunikationsarbete. I en tid där gränsen mellan oberoende

”Bästa sättet att bli rikare är att redan vara rik”

källa: omvärlden.se (spekulation på finansmarknaden ökar svälten)

journalistik, ledningsstyrd kommunikation och marknadsföring generellt blivit allt grumligare är det viktigt med tydlighet kring vägvalen framöver. Det handlar om trovärdighet och demokrati. Därför är det glädjande att styrelsens medlemsutskott bjuder in till dialog på sidan 33. Ta chansen att tycka till! Själv går jag nu vidare till nya utmaningar, och tackar för alla år jag haft förmånen att få arbeta som redaktör för Grus & Guld. Ha en fin sommar!

procent av världens rikaste personer har tillsammans en större förmögen­het än de fattigaste 40 procenten av mänskligheten. källa: Profiting from Pain, Oxfam 2022

Karin Backström, Redaktör karin.backstrom@jak.se

foto: Olof Thiel

tor mellan fattiga och rika. Räntesystemet är orättvist eftersom det omfördelar pengar från dem som har lite till dem som har mycket. Ekonomiska relationer ska präglas av rättvisa och hushållning – inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar.” Så löd raderna om rättvisa i JAKs värdegrund när jag först kom i kontakt med medlemsbanken i början av 2000-talet. Idag är formuleringarna andra, men rättvisa – såväl här och nu som i relation till kommande generationer – är alltjämt en grundbult i medlemsbankens ideologi. Det finns ingen universell definition av begreppet, och tolkningarna skiljer sig åt. Men få finner det rättvist att en liten grupp som redan har väldigt mycket får allt mer, medan de som saknar det mesta får allt mindre. Bara de senaste två åren har den extrema fattigdomen i världen ökat mer än på 20 år, enligt hjälporganisationen Oxfam. Samtidigt har förmögenheterna hos världens dollarmiljardärer växt lika mycket som under 23 år dessförinnan. Även här hemma ökar klyftorna. – Bästa sättet att bli rikare är att redan vara rik, påpekar ekonomijournalisten Andreas Cervenka som ni möter på sidan 12. Hans senaste bok visar hur avkastning på kapital, spekulation, hävstångseffekt och ränta-på-ränta bara är några av pusselbitarna i en utveckling som förvandlat Sveriges renommé som ett av världens mest jämlika länder till ett minne blott.

Spannmålskrisen lockar spekulanter till världens råvarubörser. De senaste månaderna har vissa ökat sin avkastning med 50 – 60 procent. Samtidigt varnar experter för att spekulationen ytterligare driver upp priserna och ökar svältrisken. AP-fonderna får inte handla med råvaror, det borde ingen få.

Rättvisa gynnar klimatpolitik Det allra viktigaste för att människor ska stödja en politik för minskad klimatpåverkan är att åtgärderna upplevs som rättvisa, visar forskning från Göteborgs universitet. G&G instämmer med FNs generalsekreterare: Dags för de rika att ta täten! källa: gu.se (klimatpolitik-maste-kannas-rattvis-for-att-accepteras) samt AP grus & guld · 2/2022

5

6

grus & guld · 2/2022

inspiratörer

Matreformatörer Olga Grönvall Lund & Johan Hjerpe Vad är stadsdelskök? – Det är ett initiativ för att skapa en ny typ av samhällsviktig funktion i form av publika kök, byggd på andra affärsmodeller än i det vanliga matsystemet. Stadsdelskök ska tillgängliggöra hållbar och hälsosam mat samt kunskap och kollektivt lärande. Vi vill skapa plats för djupare relationer mellan dem som producerar och dem som lagar och äter maten. En plats där stad möter land, tradition möter trend, och där generationer och kulturer möts. Det måste vara gott och roligt! Varför är just stadsdelskök viktiga att jobba med? – Det behövs en omstart, det fungerar inte längre med små justeringar av dagens gränssnitt för mat, som restauranger, butiker och webbplatser. Stadsdels­ kök blir naven i resilienta matsystem och en plats för att uppnå antagna mål som miljömål, folkhälsomål och Agenda 2030. Vi ska dela på både risker och förtjänster med lantbrukare på ett mer rimligt och rättvist sätt. Vad kan stadsdelskök leda till? – Nya gröna ekonomier kan växa från stadsdelsköken och utåt och ge starkare lokal sammanhållning och starkare relationer mellan lantbruk och urbana sammanhang. Projektet drivs i ett år till med finansiering från Vinnova och fem projektparter som arbetar för att etablera ett Stadsdelskök i Järva som sedan kan stå modell för många fler.

text

Abigail Sykes foto

Olof Thiel

Namn

Olga Grönvall Lund och Johan Hjerpe

Ålder

30 resp. 43 år

Yrke

Generalsekreterare för Reformaten resp. designer

Gör

Initiativtagare till stadsdelskök LÄS MER: www.stadsdelskok.se

grus & guld · 2/2022

7

omvärld

Ytterligare två planetära gränser har överskridits: för plast och nya kemiska substanser, samt för färskvatten. När det gäller det senare har tidigare studier fokuserat på så kallat blått vatten som finns i sjöar, floder, grundvatten. Ny forskning visar dock att gränsen har passerats för det så kallade gröna vattnet som finns tillgängligt för växter i form av regn och fukt i marken. Därmed har forskning visat att sex av de nio identifierade miljöförändringarna med bäring på hela jordsystemets stabilitet helt eller delvis har överskridit planetens säkra gränser. källa: Stockholm Resilience Center

procent behöver de svenska koldioxidutsläppen minska med redan i år ifall vi ska bidra rättvist till en femtioprocentig chans att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grad. läs mer: www.wwf.se/val2022/utslappsbudget/

Ojämlikheten ökar kraftigt

källa: First crisis, then catastrophe och Profiting from Pain, Oxfam 2022

8

grus & guld · 2/2022

Sverige har fortfarande en del kvar att göra i omställningen till en mer cirkulär ekonomi, visar en ny rapport.

Långt till cirkulär ekonomi För första gången har ett försök gjorts att kartlägga hur stor del av den svenska ekonomin som är cirkulär. Resultatet visar att vi ligger långt under genomsnittet. cirkulär ekonomi Endast 3,4 procent av materialet som flödar genom den svenska ekonomin är återvunnet. Det kan jämföras med ett ­globalt snitt på 8,6 procent – eller 9,7 procent i Österrike och 24,5 procent i Nederländerna. Siffrorna kommer från en analys som det statliga forskningsinstitutet Rise gjort tillsammans med Circular Economy, en organisation special­iserad på mätmetoder för cirkulär ekonomi. Resultatet behöver dock vridas och vändas lite på för att bli begripligt. Att den cirkulära delen av ekonomin bara utgör några få procent betyder inte att återstoden, allt jungfruligt material som hanteras, går till spillo. 40 procent lagras i samhället på obestämd tid i infrastruktur och byggnader – såsom vägar, broar, skolor, bostäder. 36 procent är biomassa, till exempel trä eller grödor, som har potential att cirkulera i naturens eget återvinningssystem. I vilken mån det sker har inte kunnat kartläggas. 20 procent blir utsläpp och sopor.

Rapporten visar också att Sverige

använder betydande mängder material. Varje år konsumerar vi över 266 miljoner ton, vilket innebär ca 25 ton per person. Det är dubbelt så mycket som det globala genomsnittet – och en siffra som har fortsatt att öka de senaste åren. Den höga materialförbrukningen – där byggande och infrastruktur står för knappt hälften – är fortfarande tätt sammankopplad med utsläpps­intensiva processer. – Jag hoppas verkligen att rappor­ t­en blir en ögonöppnare. Många tenderar tro att Sverige alltid är ett föregångsland. Men vi har ett väldigt stort materialavtryck och den bästa resursanvändningen är vanligtvis inte åter­användning eller återvinning, utan helt enkelt att inte använda resursen från första början, säger Klas Cullbrand vid Re:Source – innova- Klas Cullbrand tionsprogrammet på vars uppdrag analysen tagits fram. Rapportförfattarna bedömer att Sverige kan öka den cirkulära andelen i ekonomin till 7,6 procent.

foto: RE: Source

Pandemins konsekvenser tillsammans med stigande mat- och energipriser gör situationen allt svårare för människor med små inkomster. I år kan ytterligare en kvarts miljard människor falla ner i extrem fattigdom, enligt biståndsorganisationen Oxfam. I slutet av året väntas totalt 860 miljoner människor leva på under 20 kronor per dag. Samtidigt ökade miljardärernas förmögenhet mer under pandemins första två år än på hela 23 år dessförinnan.

foto: carlos sanchez pere yr a , mostphotos

Flera planetära gränser överskrids

Karin Backström Läs mer: https://resource-sip.se/circularity-gap-report-sweden/

Utmanande att hitta nya ägare

foto: Robert Dahlberg

generationskifte Denna sommar fortsätter aktiviteterna som vanligt på Kosters trädgårdar. Men senast om två år är målet att grundarna Stefan och Helena von Bothmer ska ha hittat en köpare. – Drömmen hade varit något som gynnar dels den fysiska platsen som ekosystem och dels hela ön som levande samhälle. Det sämsta alternativet vore om någon bara bor här, eller gör det till tomter, och stänger verksamheten, säger Helena von Bothmer. Hon och Stefan von Bothmer har pratat mycket om att de kanske inte kan eller vill styra vad som händer på platsen, och efter försäljningen har de förstås ingen påverkan, men att de kan försöka bädda för en bra lösning. De har ännu inte fått fastigheterna värderade, men priserna är höga på Koster. Det kan bli svårt för köpare att räkna hem investeringen. Samtidigt vill grundarna inte sälja en plats som de har lagt ned 30 års tid, energi och pengar på till ett underpris. – Vi är beroende av att få loss pengar för att kunna bo kvar på ön. Vi känner också att vi har lagt mycket jobb och energi och att vi Helena von ska skörda nu. Bothmer

Hur tänker ni kring det höga ekonomiska värdet? – Det är skumt med pengar. Rent krasst har det vi har gjort inget värde. Verksamheten får vi inget tillbaka på och knappt varumärket heller. Fastigheterna har däremot ökat jättemycket i värde, det är helt sjukt och vi kan inte påverka det, säger Helena von Bothmer.

foto: Robert Dahlberg

Kosters trädgårdar söker nya ägare. Inte helt lätt för en perma­ kultur­plats som har byggts upp under 30 års tid på en ö där fastig­ hetspriserna har stigit rejält.

Kosters trädgårdar har byggts upp under trettio års tid. Men nu stundar generationsskifte, vilket väcker funderingar kring hur verksamheten ska kunna leva vidare.

Några möjliga lösningar kan vara att stycka av bostadshuset från resten av fastigheterna, och sälja det separat. Kanske kan de hitta en finansiär som vill köpa resten av fastigheterna, och arrendera ut dem till någon som driver själva verksamheten. En annan variant är att låta köparen betala av köpet under en längre tid. – Kan vi bilda något slags organisation som åtminstone tar över driften? Men vi ska inte organisera allt. De anställda har vetat det här först och jag hör att de funderar. Tanken på att förbereda för ett

ägarskifte har funnits länge. 2016 flyttades driften av restaurangen till ett kooperativ tillsammans med flera ur dåvarande personal med stöd från Mikrofonden och JAK Medlemsbank. Idag har kooperativet tre delägare – varav två är Helena och Stefan von Bothmer. – Det var en otroligt intressant och smärtsam resa. Det är lätt att vara idealist men det krävs hårt arbete. Men kooperativet finns kvar. I fjol deltog Kosters trädgårdar i Coompanion Västs projekt om ägarskiften. De hade bland annat möten med unga intressenter, men det ledde

inte till något konkret. Paret har också haft många samtal med sin styrelse och företagare i olika branscher i liknande situation. – Det vanliga är att folk lägger ner. Snickerifirmor här går i graven, det är jättetråkigt. Paret känner inte att det är bråttom att hitta en lösning. De har några intressenter att prata vidare med och kanske sker ägarbytet i olika faser, där verksamhet och fastigheter kan säljas separat. Hur släpper en taget om sitt livs verk? – Det är lite som med ett barn, nu får det stå på egna ben. Det handlar om att ha tillit till att den grogrund som vi har skapat här har en egen energi och riktning som bär. Saker växer och dör. Men jag är superstolt och tacksam över allt jag har gjort här, och det är jag oavsett vad som händer i nästa steg. abigail sykes

FAKTA Kosters trädgårdar Permakulturträdgård som vill inspirera till ett hållbart liv, med bland annat odling, restaurang, guidningar, kurser, bageri, skulpturträdgård mm. grus & guld · 2/2022

9

omvärld

FNs generalsekreterare António Guterres vid invigningen av miljökonferensen, Stockholm +50.

Lån och riskkapital flödar fortfarande till verksamheter i Amazonas som kan ge oåterkal­ leliga effekter för hela planeten.

EU vill stötta social ekonomi

”Finansjättar måste vakna”

För första gången har investeringar i den sociala ekonomin fått en egen plats på EUs agenda. Kommissionen har tagit fram en handlingsplan för den icke vinstdrivande sektorn, som anses ha stor betydelse för att kunna lösa samtidens stora problem. Avsaknaden av kapital identifieras som ett stort hinder. Årligen saknar de 2,8 miljoner entiteterna som arbetar för social och ekologisk nytta i Europa lån och riskkapital till ett värde motsvarande över tio miljarder kronor, enligt handlingsplanen.

Trots allt tal om hållbara investe­ ringar går fortfarande gigantiska summor till aktiviteter som hotar jordsystemets stabilitet, visar en ny forskningsstudie.

släpp har ökat är fortfarande medvetenheten i sin linda kring de ­risker som andra förändringar i jordens komplexa och samspelande system kan medföra.

OHÅLLBAR FINANS De senaste åren har kapital strömmat till investeringar som går under beteckningen hållbara. Ändå saknas pengar för den nödvän­ d­iga omställningen, och finansieringen av direkt skadliga verksamheter fortsätter. Det visar en forskningssammanställning som presenterades i samband med FN-konferensen Stockholm +50. – Världens största investerare driver oss allt närmare brytpunkter (tippingpoints) som kan leda till oväntade dominoeffekter och ha oåterkalleliga konsekvenser, varnar huvudförfattaren Victor Galáz, vid Stockholm Resilience Center. Ett exempel på detta är att såväl lån som riskkapital fortfarande flödar till kött och sojaproduktion i Amazonas, trots varningar om att regnskogen – viktig för hela planetens klimat – håller på att förlora sin förmåga till återhämtning. Försök att minska avskogningen genom investerar­ dialoger har haft en mycket begränsad framgång. Utvecklingen kan även slå tillbaka på finanssektorn, påpekar forskarna. Men medan intresset för sambandet mellan finansiell stabilitet och koldioxidut-

Enligt rapporten kan också finans-

läs mer: Social Economy Action Plan, EU-kommissionen, 2021

or

Sveriges lantbruk har blivit färre och större över tid, och de bördiga n: m acro r at i o vec t slättbygderna domineras s u t Ill alltmer av spannmålsodling. Men landskap med många småbruk och gårdar med idisslande djur, som kor och får, har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Både människor, pollinerare och naturliga fiender till skadedjur trivs bättre där. Det visar en kartläggning av ekosystemtjänster i olika sorters jordbruksmark från Sveriges lantbruksuniversitet. grus & guld · 2/2022

branschens satsningar på hållbar finans ge en överdrivet positiv bild av framsteg. De så kallade ESG-­ kriterierna för vad som är ekologiskt och socialt hållbart lämnar fortfarande mycket att önska, och sett till helheten går bara en liten del av världens investeringar till hållbara projekt. Av satsningarna inom verksamheter som utgår från havet (som fiske, sjötransporter, fiskodling) går till exempel bara en enda procent till sådana. Studien konstaterar också att makten över Victor Galáz investeringarna i allt högre utsträckning ligger i ett fåtal händer. Om utvecklingen fortsätter som nu kommer tre stora kapitalförvaltare (Blackrock, Vanguard och State Street) om sex år tillsammans inneha över en tredjedel av rösterna i ­företagen i aktieindexet S&P 500. Även om de gjort publika uttalanden om vikten av hållbarhet återstår det ännu att se hur den makten kommer att användas, enligt studien.

foto: src

Små gårdar gynnar biologisk mångfald

10

foto: Ama zônia Re al from Manaus AM, CC BY 2.0

är vi förstör N en skog skapar vi BNP. När vi överfiskar skapar vi BNP. BNP är inte ett sätt att mäta ­välstånd i dagens värld”

KARIN BACKSTRÖM

LÄS MER: financetransformation.earth

foto: Marcus Elmerstad

”De uppblåsta abstrakta värdena har haft sin storhetstid” omvärldsanalys vintras körde jag av vägen, med hela familjen i bilen. Det var isigt och spårigt och i en kurva fick bilen sladd. Ett drygt ton av rörelseenergi riktades rakt fram samtidigt som vägen svängde. Ännu ett halvår senare kan jag spela upp de följande sekunderna i slow motion och minnas vad jag hann tänka: Varför far bilen mot vägkanten när jag styr åt ett annat håll? Nu åker vi över kanten. Håll i er! Så länge allt går bra är det lätt att gasa på, särskilt om alla andra gör samma sak. Tills det plötsligt inte längre går bra. I världsekonomin har hög fart, i form av hög tillväxt, betraktats som en naturlag. Trots att det sedan 1970-talet har varnats för riskerna med en ekonomi som kräver ständigt ökat resursuttag och en accelererande skuldsättning. När vägen har varit hyfsat rak och torr har det funkat. Men med tiden har vägen blivit krokigare, hinder har börjat dyka upp och dessutom har det börjat frysa på. Samtidigt som farten blivit så hög att minsta tryck på bromsen riskerar en sladd med förödande konsekvenser. ad som sker när inflation­ en stiger och räntorna går upp är svårt att förutse. Men snarare än att stirra på kursrörelser hit och dit är det värt att påminna sig om att de pengar som vi mäter ekonomin med inte har något

David Jonstad värde i sig. Pengarna är bara ett löfte om att de kan växlas in mot något som har ett verkligt bruksvärde. Nu närmar vi oss en punkt i historien som måste beskrivas som ett verkligt paradigmskifte, där det börjar stå klart att alla löften som cirkulerar i form av pengar inte är i närheten av att kunna infrias. Inte bara på grund av det hejdlösa skapandet av pengar, men också för att hela kakan krymper – som en följd av störningar i försörjningskedjorna, utarmade resurser samt ekologisk förstörelse. De uppblåsta abstrakta värdena har haft sin storhetstid – nu väntar något mer konkret och jordnära. ysslands försök att lägga Ukraina under sig ska ses i ljuset av detta. Där finns ideologiska motiv, men av allt att döma beror inte krig­et på att Putin är en galning. In­ vasionen är en del av en långsiktig och noga övervägd strategi som är tänkt att stärka Rysslands position inför en framtid där kampen om viktiga resurs­ er – främst energi och mat – tilltar. I en serie artiklar i Byline Times har journalisten Nafeez Ahmed läst vetenskapliga rapporter som finansierats av den ryska regeringen eller närstående organisationer. I dessa beskrivs riskerna för att det internationella klimat­ arbetet kommer att minska efterfrågan på Rysslands främsta exportprodukt,

fossil energi. Där diskuteras hur klimatförändringarna kan slå mot den globala matproduktionen, vilket höjer det strategiska värdet på den jordbruksmark som det finns så gott om i Ukraina. Här finns också en kalkyl om sjunkande rysk oljeproduktion och kriget som ett sätt att öka statens intäkter genom att driva upp marknadspriset på olja och gas. Hög tillväxt, börsyra och billiga pengar har hållit gamla maktkonflikter under ytan. Nu kommer de upp igen och de lär inte sluta med ett krig i Ukraina. in dikeskörning i vintras blev inte så dramatisk som den hade kunnat bli. När vi passerat kanten blev det rutschkana ner för den branta slänten och en mjuk inbromsning i snön. Ingen skadades. Det som gjorde starkast avtryck var två saker. Det ena var den hisnande känslan av hur snabbt en situation kan förändras. Från att år efter år ha svischat fram på vägarna utan bekymmer – till att plötsligt förlora all styrförmåga. Det andra var tacksamheten över att inte haft så hög fart.

david jonstad Journalist och författare grus & guld · 2/2022

11

Samhället dras isär

Sverige är inte längre ett av världens jämlikaste länder. Tvärtom. Klyftan mellan fattiga och rika har ökat snabbt. Folkhemmet har förvandlats till ett paradis för miljardärer, menar ekonomijournalisten Andreas Cervenka som i sin senaste bok skildrar en bubbelekonomi inför stora prövningar. TEXT karin backström foTo Dan Lepp

12

grus & guld · 2/2022

Jakten efter pengar har blivit som en folkrörelse i Sverige, menar Andreas Cervenka, men det kommer med ett pris både för samhället och oss själva. grus & guld · 2/2022

13

ånga har en bild

av Sverige som ett jämlikt land. Men de senaste decennierna har klyftorna ökat kraftigt. Antalet miljardärer har mångdubblats samtidigt som andelen hushåll med låg ekonomisk standard är den högsta någonsin. Låga När Andreas Cerven­ räntor, stigande börskurser, skenande ka rapporterade från fastighetspriser och sänkta kapitalskatter Silicon Valley trängdes har gynnat dem med tillgångar som aktier husbilar med sjukskö­ terskor och restaurang­ och bostäder – och missgynnat dem som anställda längs gatorna. inte äger. Sverige har blivit ett paradis för Huspriserna var för superrika, menar den prisade journalisten höga inom fem timmars Andreas Cervenka, som tittat närmare på pendlingsavstånd. Hemma igen såg han en utvecklingen i sin senaste bok Girig-Sverige. liknande utveckling. – Förr var det fult att visa att man hade 14

grus & guld · 2/2022

pengar i Sverige, nu är det nästan fulare att vara kritisk mot klyftor. Så fort man ifråga­ sätter ojämlikhet dras något slags känslokort om den svenska avundsjukan eller de höga skatterna. Men det är daterade bilder från 70och 80-talen, säger han och hoppas att boken ska bidra till en mer faktabaserad diskussion. Det är snart tio år sedan Grus & Guld

intervjuade Andreas Cervenka senast. Precis som den gången dricker vi kaffe i Kungsbrohuset vid Stockholms central där både hans dåvarande arbetsplats (Svenska Dagbladet) och nuvarande (Aftonbladet) huserar. Då hade han precis gett ut sin första bok Vad är pengar? och vi talade om hur pengar skapas. Centralbanker kan göra det genom en knapptryckning i syfte att få fart på tillväx-

– Boken handlar inte om att jag ogillar rika människor, utan den handlar om att det ska vara rättvisa spelreg­ ler, säger Andreas Cervenka.

ten, till exempel genom att stödköpa värdepapper. Vanliga banker genererar pengar när de beviljar ett lån – och så länge lånet består fortsätter pengarna att snurra runt i systemet. Nästan alla pengar vi använder dagligdags är tillverkade av privata banker. – Vad pengar är och hur de kommer till är något som styr samhällsutvecklingen jättemycket, men det är fortfarande något som det nästan inte talas om alls i Sverige, säger Andreas Cervenka. Penningskapandet ska visa sig ha en viktig roll även för utvecklingen som beskrivs i den nya boken. Finanskrisen 2008 - 2009 kan enkelt

sammanfattas med att bankerna gjorde för mycket pengar, menar Andreas Cervenka. Skulderna blev helt enkelt för stora, vilket orsakade problem. I krisens spår började sedan centralbankerna stimulera ekonomin genom stödköp och räntesänkningar. Resultatet har blivit en allt större penningmängd som söker sig till finansiella tillgångar av olika slag på jakt efter högsta möjliga avkastning. Priset på aktier och bostäder har rusat i höjden, samtidigt som de som tagit stora risker har räddats av att centralbankerna ryckt ut till undsättning när det börjat svaja. – Stimulanserna har bara fortsatt och fortsatt. Det har blivit ett normaliserat tillstånd

som knappt ens debatteras. Och hela tiden blir insatserna högre, säger Andreas Cervenka. De som tjänat mest på de senaste årens

utveckling är väl införstådda med begrepp som hävstångseffekt (att genom billiga lån förmera avkastningen på sitt kapital) tillgångsinflation och ränta-på-ränta effekt. Och i Sverige har vinnarna inte bara backats

”Det är en subvention som gått för långt” upp av låga räntor och stödköp – utan även av skattepolitiken. Enligt en sammanställning boken refererar till är Sverige det land som minskat beskattningen av förmögenheter och tillgångar mest sedan början av 1990-talet. Avskaffandet av arvskatten, förmögenhetsskatten och ersättandet av fastighetsskatten med en avgift är bara några exempel. Och även om kapitalskatten normalt är 30 procent, så finns många undantag. På så kallade investeringssparkonton (ISK) beskattas till exempel kapitalet endast med en schablonskatt på 0,375 procent. Skatten på arbete ligger däremot fortfarande högt i en internationell jämförelse. grus & guld · 2/2022

15

– Du kan bo i ett hus för 200 miljoner i Djursholm. Din fastighetsavgift är 8 500 kronor, precis som på vilket radhus som helst. Du kan ha en miljard på investeringssparkonto och leva på 50 miljoner i aktieutdelningar per år. Du kan göra rut- och rotavdrag, och du betalar mindre skatt än människorna som kommer och städar hos dig. Det är inget nödvändigt system. Det är en subvention som har gått för långt, säger Andreas Cervenka. Av boken framgår tydligt att det bästa

sättet att bli rikare, är att redan vara rik. 1996 identifierade tidningen Veckans Affärer

”Det bästa sättet att bli rikare är att redan vara rik”

Namn

Andreas Cervenka

Ålder 48 år

Gör

Ekonomijournalist och författare

bor

Lund

aktuell

Boken Girig-Sverige. Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika 16

grus & guld · 2/2022

28 svenska miljardärer. Vid halvårsskiftet 2021 räknar Andreas Cervenka till 542. Tillsammans äger de en dubbelt så stor förmögenhet som alla svenskar tillsammans har placerade i premiepensionssystemet. När Cervenka även räknar med de rikaste miljonärerna kommer han fram till att 0,01 procent av befolkningen i Sverige äger 17 procent av den samlade förmögenheten. Motsvarande siffra för USA är 9,6 procent. Bara elva länder i hela världen har större klyftor än Sverige. Även våra offentliga tillgångar har varit en del i omfördelningen. Fastighetsbranschen har gett upphov till större rikedomar än någon annan bransch och Cervenka visar hur utsålda samhällsfastigheter och allmännyttiga bostadsområden skapat många nya miljardärer på skattebetalarnas bekostnad. Bland annat för att värdet på fastigheter marknadsvärderas varje kvartal, och när värdet skrivs upp kan fastigheterna belånas ytterligare utan att något nytt egentligt värde har tillförts. Samtidigt saknas pengar till välfärden. Varför är det då så få som kritiserar

utvecklingen? I boken citeras några få riktigt rika svenskar som uttalat oro, men i den politiska debatten är det ganska tyst. – En orsak tror jag är att den här utveckling-

en också har kommit ganska breda grupper till del, säger Andreas Cervenka och tar reformen med investeringssparkonton som exempel. – ISK är en jättedyr reform i form av uteblivna skatter, och ungefär tio procent av dem som har ett investeringssparkonto äger 75 procent av pengarna. Dessa tio procent utgör bara tre procent av befolkningen. Men eftersom det också är flera miljoner vanliga människor som har ISK-konton berörs stora väljargrupper. Det är samma sak med ränteavdraget, fastighetsskatten, rot- och rut. Att politikerna, efter tio år med låga räntor, inte ens kunnat fasa ut ränteavdraget tycker han inte tyder på att det finns någon politisk beredskap för obekväma beslut. En stor grupp människor kanske känner

sig som vinnare på de senaste årens utveckling, men de har inte tjänat tillnärmelsevis lika mycket på den som de allra rikaste. Andreas Cervenka sätter siffror på det: 1996-2021 har den samlade förmögenheten i Sverige ökat med 770 procent. Under samma tid har miljardärernas förmögenheter växt med 3 000 procent. Rikedomarna skiljer sig dessutom åt, konstaterar Cervenka. Medan de superrika främst har sina pengar i börsnoterade aktier och företag som kan säljas finns ”vanligt” folks tillgångar i bostäder och pensionssparande, dvs pengar som för de allra flesta är utom räckhåll större delen av livet. – Det är klart att det finns en medelklass som tjänat miljoner på sina bostäder, men problemet är att det kommer med ett pris i form av ökad skuldsättning. Och en bostad är ju en väldigt speciell tillgång eftersom du måste köpa en ny om du säljer den, ofta till priset av ytterligare belåning, säger Andreas Cervenka. Sedan har vi alla dem som inte gynnats av utvecklingen alls: de som bor i hyresrätt och har eventuella sparpengar på ett räntefritt bankkonto. Att, liksom JAK Medlemsbank, vara emot spekulation och verka för en minskad skuldsättning i samhället, känns ganska otidsenligt i ljuset av utvecklingen Andreas Cervenka beskriver. – Ja, det framstår som otidsenligt, men

egentligen är det ju inte det. Om man tittar på utvecklingen under en längre tidsperiod är det en del av en normal sund ekonomi. I andra länder är det självklart att man amorterar mer. Sverige har haft en väldigt extrem lånekultur. Han ser flera skäl till detta, ett av dem är att svenska banker hittat en – för dem – mycket bra affärsmodell. – Och utlåningen går i allt mindre utsträckning till produktiva investeringar – företag som bygger fabriker och sådant – utan en väldigt stor del går till spekulation och bostäder. Men nu när inflationen och räntan vänder

upp igen sätts vi på prov ordentligt, menar Andreas Cervenka. I boken uttrycker han sig lite mer drastiskt och beskriver det som att vi sitter på en hemmagjord bomb. – Vad kommer hända om hushållens räntekostnader fördubblas på kort tid? Med konsumtionen? Fastighetsbolagen? Arbetslöshe-

ten? Jag har inga säkra svar, men vi är oerhört mycket mer sårbara idag än vad vi var för bara

”När räntan vänder upp sätts vi på prov ordentligt” tio år sedan, säger han. – För inte så länge sedan talade Riksbanken om att en normal reporänta ligger på fyra procent. Jag skulle säga att det inte finns en chans att Sverige klarar den nivån utan en mycket djup lågkonjunktur. I boken ställer han frågan hur den ekonomiska verkligheten kommer se ut när hans söner är vuxna, och hur han ska förklara den sorglösa mentalitet som han menar redan till stor del har intecknat deras framtid. – Vi har i väldigt hög utsträckning rul-­

Investerarna öser peng­ ar över tillväxtföretag i jakten efter framtida vinster. Slöseri är en nödvändighet för att hålla uppe värderingen, skriver Cervenka och exemplifierar med alla elsparkcyklar på Stock­ holms gator. grus & guld · 2/2022

17

lat över problemen på nästa generation. Unga människor tvingas belåna sig enormt för att ta sig in på bostadsmarknaden. Vid någon slags krasch kommer de drabbas jättehårt och kanske sitta i överbelånade lägenheter. Och en djup lågkonjunktur leder till nedskärningar och arbetslöshet, som drabbar de yngre som ska in på arbetsmarknaden. Och dessutom har vi klimatkrisen, hur tar du in i den i din analys? – Om man säger att skuldsättningen är att skjuta problemen på morgondagen, så görs det

”Vi har rullat över problemen på nästa generation” ännu mer med klimatet. Vi har en evig tillväxt som måste upprätthållas delvis för att klara räntorna och skuldsättningen – och det står kanske i konflikt med klimatet. I bästa fall måste vi åtminstone ändra innehållet i tillväxten väldigt kraftigt. Tror du det är möjligt? – Jo, jag är ändå optimist. Men jag tror att det system vi har nu måste göras om. Om man betraktar ekonomin över längre tidsperioder så har vi haft återkommande skuldnedskrivningar. Jubelår. Jag tror det kommer bli någon sådant. Samtidigt konstaterar Andreas Cervenka att det vi ser just nu, inflation samtidigt som räntorna fortsatt är låga, kan ha en positiv effekt för högt belånade eftersom inflationen urholkar värdet på lånen. – Senare kan det bli svettigt om räntan går upp och bostäder faller i värde, men just nu gynnas de – medan de som inte äger någonting enbart är förlorare. Att mat och el blir dyrare är en dubbelsmäll för de som redan är missgynnade. Tidigare böcker av Andreas Cervenka: Vad är pengar? Allt du velat veta om världsekonomin men inte vågat fråga om (2012) Vad gör en bank? (2018) 18

grus & guld · 2/2022

Att stora skillnader mellan rik och fattig på-

verkar hela samhället – även miljardärerna – är inget nytt. Forskningen är tydlig med att finns ett samband mellan ojämlikhet och allt från politisk instabilitet till ohälsa och kriminalitet. Men även som individer påverkas vi. I boken tar Andreas Cervenka upp studier som tyder på att när mycket pengar kommer in i bilden

blir människor generellt mindre hjälpsamma och empatiska. Dessutom har priviligierade människor en tendens att ta för sig på andras bekostnad och förtränga de yttre omständigheter som hjälpt dem till framgång. – Det som har hänt i Sverige är att vi generellt har tvingats bli intresserade av pengar på ett helt annat sätt än tidigare, eftersom bostäderna är så dyra. Vi har också sett hur många kunnat bli otroligt rika, säger han. – Även om ingen forskning gjorts på detta i Sverige är det intressant att under samma tid som ojämlikheten ökat kraftigt har vi fått ett mycket hårdare och kallare samhällsklimat. I fem år har vi haft en debatt som handlat om hur de som har det allra sämst borde få det ännu sämre samtidigt som vi inte har haft någon som helst diskussion om varför vi gynnat dem som har det bäst så mycket. Jakten på finansiell avkastning sysselsätter

allt fler. I ungdomsbarometern 2022 uppger 45 procent att det viktigaste för dem just nu är att tjäna pengar. Finansmarknadstänket har även spridit sig till samhällsnyttiga företag. Samhall och SOS Alarm är bara några exempel, som lyfts fram i boken, på offentliga verksamheter som leker börsbolag på bekostnad av kärnuppdragen. Dessutom lyfter Andreas Cervenka fram en rad tidigare politiker och makthavare som växlat in sin kunskap i tillgångar och uppdrag som genererar långt mer pengar än vad en minister eller ett kommunalråd kan få i lönekuvertet. – Det som ytterst är konsekvensen av den här utvecklingen är att drivkraften i samhället förändras. Ska de som går in i politiken göra det för att sen kunna bli pr-konsulter och tjäna miljoner? Är målet med livet att bo stort och ha en massa lån? Han betonar att han inte är emot att människor ska kunna bli rika, men att det måste ske på rättvisa villkor. – Om du frågar politikerna så är de fyra viktigaste yrkena just nu inom vården, skolan, polisen och militären. Det råkar vara arbeten där många har en usel lön med dagens mått mätt, särskilt i förhållande till bostadspriserna. Ska en polis i Stockholm göra en ekonomisk uppoffring för att mota gängkriminaliteten i grind samtidigt som andra bollar med miljoner? – Då går inte längre samhällsbygget ihop riktigt.·

fakta • 1996 - 2021 gick Stockholmsbörsen upp 790 procent. Priset på bostads­ rätter ökade med 800 procent. • 2005 - 2021 ökade penningmängden 250 procent. Priset på bostadsrätter gick upp 240 procent • De med extremt höga inkomster betalar lägre procent i skatt än många med mer normal intjäning. • Både Schweiz och Luxemburg har förmögenhetsskatt – inte Sverige. • ISK-konton har kostat staten minst 160 miljarder kronor i skattebortfall

• Miljardärernas samlade förmögenhet har ökat med 3 000 procent de senas­ te 25 åren medan svenska folket blivit 770 procent rikare. • 542 miljardärer (0,05 promille av alla vuxna) äger 3 514 miljarder kronor. 6,2 miljoner svenskar (80 procent av alla vuxna) äger 3 200 miljarder kronor. • Sveriges dollarmiljardärer har störst tillgångar i förhållande till sitt lands BNP i hela världen – före Ryssland. • 2012 ägde den fattigaste halvan av svenskarna 3,3 procent av den sam­ lade förmögenheten. Åtta år senare

hade andelen rasat till -2,4, det vill säga att skulderna var större än till­ gångarna. • I ungdomsbarometern 2022 uppger 45 procent att det viktigaste för dem just nu är att tjäna pengar. • Människor som exponeras för pengar i forskningsförsök blir mindre med­ kännande. • Skenande skillnader mellan rika och fattiga ökar risken för finanskrasch. Källor: beräkningar som återges i boken ­Girig-Sverige av Andreas Cervenka. Fotnot: intervjun gjordes i april

När räntorna nu går upp ställs ekonomin inför stora utmaningar och vi är långt mer sårbara än vi var för bara tio år se­ dan, säger Andreas Cervenka. grus & guld · 2/2022

19

tips

När solen är som mest kvällspigg och vi njuter av ljusa nätter är kanske höstens mörka kvällar inte något vi vill tänka så mycket på. Men även om ljuset är viktigt för oss så behöver vi också mörkret.

Omfamna mörkret text

Johanna Lundeberg illustration

hanna blomqvist

Läs mer: • Mörkermanifestet av Johan Eklöf, Natur & Kultur, 2020. • Stjärnförsöket – medborgarforskning om ljusföroreningar: https://v-a.se/2020/09/ stjarnforsoket-slutrapport-forskarfredags-massexperiment-2019/ 20

grus & guld · 2/2022

Cykeln av ljus och mörker är det mest

beständiga vi har haft på jorden under många miljoner år. Det säger Johan Eklöf, fladdermusforskare och författare till boken Mörkermanifestet. Kombinationen av ljus och mörker är viktig både för oss människor och för hela den biologiska mångfalden. Vårt sömnhormon – melatonin – behöver mörker för att kunna utvecklas, och det påverkar även vårt immunförsvar. För djur och växter är växlingen mellan ljus och mörker ett sätt att veta vilken tid på dygnet och året det är, om det är parningsperiod, när knoppningen ska sätta i gång eller när löven ska skifta färg. Att ständigt lysa upp i samhället skapar

ljusföroreningar. Under 2019-2020 genomförde organisationen Vetenskap & Allmänhet ett projekt där allmänheten, främst i södra Sverige och i tätbebyggda områden, gav sig ut för att räkna stjärnor på natthimlen. Ju fler stjärnor som syntes, desto mindre

ljusföroreningar. Det visade sig att vid 17 procent av observationerna kunde deltagarna inte se någon stjärna alls på himlen. Forskningsfältet om ljusföroreningar är

relativt nytt, men Johan Eklöf märker ett ökat engagemang, både från samhälle och privatpersoner. – Den vanligaste frågan jag får är om vi kan tända lite mer på vintern. Visst kan vi ha adventsljus i våra fönster och lysa upp lite mer hemma, men jag tycker att vi också ska omfamna mörkret och uppleva vad som då sker i naturen. Mörkret öppnar nämligen också möjligheter. Fler djur letar sig fram, och ju färre ljusföroreningar som stör, desto större möjlighet finns att få uppleva den vackra stjärnhimlen och ett riktigt spektakulärt norrsken. – Det är roligt att det i vintras gick att skåda norrsken även längre söderut i Sverige, men det kan hända ännu oftare om vi inte lyser upp precis överallt, säger Johan Eklöf.

1. 2.

Det här kan samhället göra:

1.

Det här kan du själv göra:

2. 3.

Minska belysningen Lys bara upp din trädgård när du är ute och njuter av den, släck utebelysningen när du går in. Studier vid kyrkofasader visar att aktiviteten från fladdermöss minskar markant när man lyser upp fasaden, och där har varje timme väldigt stor betydelse.

Rikta rätt Skärma av dina utelampor så att de bara lyser upp trädgårdsgången. Rikta ljuset lågt så att det sprider sig åt sidorna och inte uppåt. Solcellslampor är bra ur energiperspektiv, men många lyser hela natten. Använd hellre rörelsedetektor eller timer så att lamporna bara tänds om någon passerar och under begränsad tid.

Upplev mörkret Våga vara ute i mörkret och uppleva det. Du kommer att upptäcka att det är avslappnande och trevligt. Du ser fler stjärnor, det doftar annorlunda och du ser att natten lever, bland annat genom att fler djur är ute och rör sig.

3.

Skapa en strategi Hantera ljuset på samma sätt som andra frågor som rör vår miljö, till exempel buller. Tillsätt en utredning för större projekt och skapa en belysningsstrategi.

Se till nödvändighet och nytta En lysande reklamskylt kanske inte stör i stor­ staden men kan ge stor påverkan i vissa områden. Man bör alltid göra en konsekven­sanalys. Gångvägar och stråk genom parker är inte nödvändigt att ha upplysta hela natten, använd hellre rörelsedetektorer.

Håll helhetsperspektivet Anlita en ljusdesigner som kan se till helheten, det vill säga inte bara till estetik utan också till biologisk mångfald.

grus & guld · 2/2022

21

alternativ ekonomi

foto: Johan Blomborg

Ett trettiotal personer deltog i Systemförändring för en hållbar framtid - en workshopshelg om alternativ ekonomi i maj. Arrangörer var bland annat Scenario2030 och Institutet för nerväxtstudier.

Ekonomiska nytänkare Ekonomi betyder att hushålla med begränsade resurser, men allt fler inser att vårt nuvarande system leder till motsatsen. Vad behöver vi förändra för att kunna försörja oss och leva goda liv i framtiden? Följ med på en workshop om ekonomiska alternativ. Det är lätt att se problemen.

Förra året hade världen gjort av med planetens årsbudget av förnybara resurser redan i slutet av juli, enligt Global Footprint Network. Globalt lever vi som om vi hade 1,7 jordklot till vårt förfogande, i Sverige som om vi hade ungefär fyra. Överkonsumtionen leder till många väl kända problem både för människa och natur – inte minst vad gäller klimat och biologisk mångfald. – Det finns många analyser av dagens problem, men vi saknar genomarbetade och användbara idéer kring hur vi kan organisera resursanvändningen i framtiden. Även om det 22

grus & guld · 2/2022

finns bra utgångspunkter behöver vi tydligare målbilder av vad vi vill till, säger Anders Nilsson från Teater K i Katrineholm. Han arbetar just nu med Scenario2030 (se sid 25) och är en av arrangörerna bakom ett seminarium i maj med fokus på hur ett ekonomiskt system som tillfredsställer alla män­ niskors grundbehov inom ramen för planetens bärkraft skulle kunna se ut. Just denna helg handlar det inte om att komma på nya modeller, utan om att titta på vad som redan finns och hur arbetet kan gå vidare. Initiativtagarna träffades på en bokcirkel som läste Tim Jacksons

uppmärksammade bok Välfärd utan tillväxt. Inför ett visionsevent i Göteborg i januari knöt de kontakter med Scenario2030 och Institutet för nerväxtstudier. Nu har de tillsammans bjudit in deltagare från olika rörelser

”Vi behöver tydligare målbilder av vad vi vill till” för social och ekologisk rättvisa för att fördjupa samtalet kring behovet av ekonomiska systemförändringar. Ett trettiotal personer – varav många ägnat en stor del av sina liv åt att fundera kring dessa frågor – har slutit upp i Nacka utanför Stockholm. Även två förtroendevalda från Etikrådet i JAK Medlemsbank är med. Deltagarna är på plats av flera olika anledningar.

foto: k arin backström

Helgen inleds med presentationer

av olika ekonomiska modeller (se nästa sida) därefter följer gruppdiskussioner. Samtalen böljar kring allt från vinst, demokrati, maktfördelning, tak för resursanvändning, lagstiftning, medborgarprocesser och mycket annat. – En sak som återkommer är att fler människor måste få vara med och

”Det behövs oerhört stora förändringar för att få ned utsläppen”

Valter Mutt talar om hur resurserna i den lokala ekonomin kan tas tillvara bättre.

– Det behövs oerhört stora förändringar för att få ned utsläppen och leva inom ramen för vad ett jordklot klarar av. Det kan inte åstadkommas utan att vi förändrar sättet ekonomin fungerar på, säger Kalle Petré. – Jag tror det behövs fler filosofiska rum där vi pratar om vilket ekonomiskt system vi lever i och vad det genererar, säger Sophie Gripenberg. I presentationsrundan understryker även många vikten av att lyfta fram konstruktiva alternativ, liksom betydelsen av att förändra uppfattningen att det bara skulle finnas ett (eller två) sätt att organisera ekonomin.

påverka. Idag har många som drabbas inget att säga till om. Om de hade det skulle många dumheter inte kunna ske, säger Anders Nilsson. En annan sak som tas upp i flera grupper är tidsaspekten. Medan en del modeller kan börja genomföras här och nu ligger andra kanske längre fram i tiden. När helgen är slut har flera nya kon-

takter knutits och arbetet fort­sätter i nya och gamla konstellationer. En arbetsgrupp ska studera en modell i taget lite djupare, och fundera över vilken kommunikation som krävs för att den ska bli mer känd. Arrangörerna ska även bjuda in alla som varit med på de två eventen till ett visionsnätverk. Karin Backström

Varför är du här? – Jag tror att

många av de symptom vi ser idag, såsom psykisk ohälsa och klimatkris, har sina orsaker i att vi lever i ett samSophie Gripenberg hällsekonomiskt system som inte riktigt skapar den välfärd och de fördelar vi egentligen skulle vilja se. Jag tror vi behöver komma åt strukturen – och våga fråga oss om det kapitalistiska och tillväxtbaserade systemet vi har idag nödvändigtvis är det bästa för oss människor och planeten. – Jag tror vi kan bättre och att vi har ett momentum nu när vi faktiskt kan skapa ett system som är bra för människor, andra kännande varelser och planeten. – Diskussionerna här handlar om

det som intresserar mig: ekonomisk demokrati. Det är en viktig samhällsfråga eftersom vi inte har det – eller väldigt lite Bo Herlin av det i alla fall. De flesta företag är inte demokratiska alls – utan aktiebolag där arbetarna inte är med och bestämmer.

foto: k arin backström

– Det händer redan

I ett av grupparbetena diskuteras likheter mellan olika ekonomiska modeller, till exempel att syftet med företagande inte ska vara vinstutdelning och att fler ska vara involverade i hur företagen styrs.

många bra saker i olika kooperativa företag, föreningar, rörelser – men det saknas ett nätverk som skulle kunna samla dem till den enade kraft för för- Azamat Salakhov ändring som krävs. Här får jag hopp om att det finns andra människor som tänker i samma banor som jag – och att vi kan fortsätta jobba ihop för att se hur vi kan förverkliga olika idéer. grus & guld · 2/2022

23

alternativ ekonomi

FAKTA

Ekonomiska modeller

En e

m st I nko

e Fr

d

Jäm

likhet Inflyta

nde

fo s

et

fo Kväv r ko e n ce & n t ra tion

Ut tu

Nätver k

äll dh

st

doughnuteconomics.org

isk förorening Kem

IST BR

Jäm

ald

DE AN RID SK ER ÖV

ng ildni Utb

Luftföroreni ngar

Mat

FU CIALT NDAME SO NT

d

t f lus ng För må gisk biolo

LÄS MER:

en Vatt

i rg

Ha vs fö rs

Bosta

Munkens yttre ring representerar de planetära gränserna, den inre utgör gränsen för acceptabla levnadsvillkor, utifrån FNs globala hållbarhetsmål. För att både människor och miljö ska må bra behöver ekonomin befinna sig i området mellan de två ringarna, det vill säga i själva munken. Modell av den brittiska ekonomen Kate Raworth.

GISKT TAK EKOLO

lsa Hä

Munkekonomi

Klimatförändring

er lag on oz at nn

ng ni ur

Under workshophelgen i alternativ ekonomi (se förra uppslaget) presenterades några av de ekonomiska koncept som just nu inspirerar till nytänkande. Frågan ställdes om något av dem, eller en kombination av dem, erbjuder verktyg för den förändring av det ekonomiska systemet som behövs. Vad tänker du?

Ma rko mva ndling

ist nbr Vatte

Icke vinstdrivande ekonomi

Forskaren Jennifer Hinton visar hur den gängse vinstdrivande företagsmodellen – som syftar till utdelning åt ägarna – driver på miljöförstöring, ojämlikhet och stora företags inflytande över politiken. Samhällsnyttiga företag ger däremot en annan dynamik. Därför är en icke vinstdrivande marknadsekonomi en nödvändig utgångspunkt för hållbar ekonomi, menar hon. LÄS MER: relationship-to-profit.net

Ekonomisk demokrati

Deltagarekonomi

LÄS MER: bvherlin.blogspot.com

LÄS MER: participatoryeconomy.org

En modell för demokratiskt styrda företag har utarbetats av Bo Herlin. Produktionsmedlen ägs av kooperativ och andra företag. Företagen finansieras primärt av samhället och överskott – sedan löner med mera betalats – återgår till samhället. Produkterna, men inte företagen, handlas på en fri marknad. Anställda är medlemmar i föreningar som äger företagen.

Kollaborativ ekonomi

Kallas även delningsekonomi. Sätter tillgång framför ägande. Gäller inte bara prylar utan även finans, utbildning/kunskap och produktion. Resurser kan ägas av användarna eller av företag som ger användarna tillgång till det som behövs. Exempel: klädbytardagar, verktygspooler, samåkning, tvättstugor, folkfinansiering, gemensam produktionsutrustning. LÄS MER:

kollaborativekonomi.se

Marknad (eller stat) ersätts med lokala planeringsprocesser där konsumtionsförslag vägs mot produktionsförslag. Fördelning av makt sker utifrån hur mycket man påverkas av ett beslut. Fördelning av konsumtionsutrymme/inkomst sker utifrån ansträngning och uppoffring. Även kallad Parecon (Participatory economics). Upphovsmän: Robert Hahnel och Michael Albert.

Lokal ekonomi

Hushållning med de befintliga resurserna inom ett lokalsamhälle t ex genom att offentliga institutioner som skolor och sjukhus gör lokala upphandlingar, anställer lokal arbetskraft, att lokala/regionala banker etableras och att framväxten av kooperativ på platsen stöttas. Cleveland i USA och Preston i England är föregångare. LÄS MER: lokalekonomi.helasverige.se, cles.org.uk, democracycollaborative.org

24

grus & guld · 2/2022

l .co

i l l u s t r a t i o n : r a w p ix e

På workshophelgen diskuterades även vad ett ekonomiskt system är. Hur vi organiserar vår gemensamma hushållning påverkar ju nästan allt. Några frågor ett ekonomiskt system behöver förhålla sig till kan vara: Hur ska produktionen och fördelningen av det vi behöver organiseras? Hur ska resurser och makt samordnas och fördelas? Hur ska människors kompetens och kreativitet tas tillvara? Hur avgörs vilka naturresurser som ska användas/sparas? Hur ska man ersättas för sitt arbete?

m

Vad är ett ekonomiskt system?

Unga skapar visioner Hur ser ett hållbart samhälle ut och hur tar vi oss dit? Med hjälp av skapande och drama utforskar unga framtiden– med särskilt fokus på organisering av makt och resurser – i projektet Scenario2030. – Det sägs ofta om visioner att de

Hon saknade ett sammanhang

foto: k arin backström

för samtal om hur produktion och ekonomi faktiskt kan organiseras ­annorlunda – och hittade Scenario2030 där hon deltagit på en helgträff och flera möten on-line. Rollspel om livet 2045, collage och produktion av en film med titeln Tänk om… är bara några av aktiviteterna som har satt fart på tankarna. – Det är så häftigt att känna att det faktiskt går att tänka bortom det vi redan känner till. Moa Berglund Jag har fått med mig jättemycket bara genom att få sätta ord på mina tankar och inspireras av andras, säger Moa Berglund.

Det samhälle jag längtar till. Collage från en visionshelg i Scenario2030s regi.

Scenario2030 drivs av Teater K, en

fristående teatergrupp i Katrineholm som förutom teaterföreställningar även arbetar med workshops, kurser, föreläsningar och olika samarbeten. Projektet riktar sig till unga mellan 18 och 25 år som vill utforska och utveckla visioner för hur vi kan organisera vårt sätt att leva och samarbeta. Teater K har arbetat länge med miljö- och klimatfrågor, men den här gången tycker de sig möta en större medvetenhet. – Fler är införstådda med hur allvarlig situationen är nu. Fler inser också att vi har ett mindre stabilt system än vad vi kanske trott tidigare, och att vi kommer att behöva hitta andra sätt att samverka för vår försörjning, säger Anders Nilsson, en av projektledarna. Ändå menar han att det generellt

är svårt att få människor att ägna ordentligt med tid åt framtidsvisioner. För många är det lättare att fundera över hur det nuvarande systemet kan justeras lite grand. – I Scenario2030 tar vi med drama och känslor i arbetet eftersom det är så svårt att tänka utanför det som re-

dan är. Vi har så mycket med oss som vi tar för givet och behöver frigöra oss från för att kunna tänka nytt, och en hel del handlar om vår människosyn. Ett tydligt resultat av Anders Nilsson projektet är att deltagarna får ett nytt förhållningssätt till ekonomi. – Många ser ekonomi som något komplicerat som måste lämnas till ekonomer. Men ekonomi handlar ju om hur människor samverkar för att försörja sig – och det har sett olika ut genom tiderna. Att deltagarna vågar ta sig an frågan och tar sina egna tankar på allvar är en bra början, säger Anders Nilsson. Karin Backström

foto: scenario 2030

är orealistiska, men hur realistiskt är sättet vi lever på nu – där vi tär på planeten varje dag och lever på framtida generationers bekostnad? Moa Berglund är 25 år och studerar till civilingenjör med inriktning design och produktutveckling. Gång på gång hör hon folk säga att det är så bra att unga kommer in i industrin nu, att de kommer att lösa problemen vi står inför. – Tron att den unga generationen ska lösa det är lite frustrerande. Det är nu ramarna för framtiden sätts och alla behöver jobba. Det snackas mycket, men många företag lever fortfarande inte upp till vad som sägs, säger hon.

FAKTA Scenario 2030 • för unga mellan 18-25 år • pågår till februari 2023 • drivs av Teater K i Katrineholm • finansieras av Allmänna arvsfonden • ska bland annat resultera i en film om alternativ ekonomi läs mer: scenario2030.se grus & guld · 2/2022

25

kultur

Svettigt om hetare planet slaget på den torra savannen i norra Uganda med nöd och näppe. För en annan journalist som besöker samma område går det inte lika bra. När hon förstår hur nära döden hon varit väcks intresset för vad extrem värme gör med oss, och hur vi ska klara ett klimat som bara blir varmare och varmare. Izabella Rosengren besöker några av jordens hetaste platser, tar del av forskning, intervjuar experter och möter vanliga människor. Resultatet är Hetta. Om människan i ett varmare klimat – en bok som tar klimatkrisen ända in på våra bara svettiga skinn. Och där svider det ordentligt. Här i Sverige må många fortfaran-

de längta efter sol och värme, men även vi behöver förbereda oss (och boken visar att det finns en del att göra). De senaste 50 åren har antalet dagar med temperaturer över 30 grader mångdubblats. Och oavsett om världen lyckas hejda den globala uppvärmningen eller ej kommer de att bli fler, enligt forskarna. I vår del av världen kommer det i alla fall fortfarande gå att leva (för de flesta). Värre är det närmare ekvatorn. Om 50 år riskerar en till tre miljarder människor vara bosatta i områden som är extremt varma året om, enligt en studie som tas upp i boken. ­Mestadels är det fattiga områden med liten beredskap för anpassning. En

”Kommer människornas vardag i de varma länderna en dag att vara min vardag – och kommer jag i så fall att överleva?” 26

grus & guld · 2/2022

Foto: Sar a Johari

Izabella Rosengren klarar värme-

Izabella Rosengren drabbades av värmeslag, och bestämde sig för att skriva en bok om hur hetta påverkar oss.

stor del av jordens befolkning kommer att tvingas på flykt och många kommer att duka under. Värmeböljan i Sydeuropa 2003 kostade till exempel hela 70 000 liv, påminner Izabella Rosengren. Bara under en natt dog 3 000 personer i Paris. Mest känsliga för värmen är barn och äldre. Izabella Rosengren konstaterar att människan förvisso är en väldigt adaptiv varelse som lever i miljöer med temperaturer som spänner från -45 till +45 grader – men evolutionen har tagit lång tid på sig och klimatet på jorden förändras snabbt.

Genom hela boken bjuder Izabella Rosengren frikostigt på sina egna erfarenheter vilket gör att boken, trots sitt tunga ämne, är lättsam att läsa. Budskapet är tydligt: ta uppvärmningen på allvar och förbered för den! Hettan gör oss både dummare, mer våldsbenägna och sjuka. Hela samhället påverkas. Och det hjälper inte att sätta på luftkonditioneringen. Den gör bara världen ännu varmare. karin backström

Fotnot: Idag står luftkonditionering för drygt tio procent av världens elförbrukning och genererar utsläpp på två miljarder ton koldioxid årligen.

Boken är en gedigen kunskapskälla

till allt från hur värme påverkar oss fysiologiskt och psykiskt till hur den har hanterats i olika länder och ­tider. Ett kapitel tar även upp hur djur klarar värme. Inte minst letar Izabella Rosengren efter, och provar, olika metoder för att acklimatisera sig och minska värmekänsligheten. C-vitamin är ett knep att minnas. Och vikten av träd! Men ett varmare klimat kommer framför allt kräva att vi förändrar vårt sätt att leva. Allt går helt enkelt inte att göra när det är för varmt. Ibland inte ens att vara ute. Eller ovan jord.

Bok Hetta. Om människan i ett varmare klimat Izabella Rosengren Volante, 2022

Nya former för lokal demokrati Foto: Olmo Calvo, CC BY-SA 3 .0

I efterdyningarna av finanskrisen, för

cirka tio år sedan, samlades människor på gator och torg för att protestera mot nedskärningar, privatiseringar och vräkningar. Runt kravet ”Äkta demokrati nu!” tog M15-rörelsen form i Spanien, vilken så småningom sökte parlamentariska vägar för inflytande. Särskilt framgångsrik blev den i Barcelona, där frontfiguren Ada Colau är borgmästare sedan 2015.

Kraven på verklig demokrati i Spanien 2011 blev starten för en ny rörelse.

Att sociala rörelser experimenterar med

Ett annat begrepp som används är Orädda städer, vilket också gett namn åt en bok om rörelsen som nu finns på svenska. En förtjänst är att den innehåller många konkreta exempel och erfarenheter kring allt från organisering till konkreta politikområden som bostäder, allmänningar, trafik och lokal ekonomi. KB

nya former för lokalt inflytande kallas ibland municipalism – och kring det ordet har nätverkstrådar knutits över hela världen. Gemensam nämnare är viljan att skapa ett brett, jämställt och inkluderande deltagande underifrån med siktet inställt på social rättvisa och ekologisk omställning.

Lång väg till globala mål Världens ledare har lovat att

ingen ska lämnas utanför i arbetet för att nå de globala hållbarhetsmålen. Men ojämlikheten och orättvisorna i världen fortsätter att öka. På en ny webbplats finns statistik på hur världen ligger till i arbetet med att nå målen. KB

Läs mer: oräddastäder.se

Uppdaterad Sverigebild I Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige

blir det väldigt tydligt att dagens ekonomi fungerar på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart – utan tvärtom skadligt för alla. Och trodde du att Sverige är ett jämlikt land uppdateras den bilden fort. webbsida Stephanie Kelton är leavenoonebehind.nu den mest kända före­ Forum Civ, 2022

En liten bit av vår jord En trädgård – eller balkong­

odling – kan bli en viktig pusselbit i det urbana ekosystemet. I Världens viktigaste trädgård får du tips på hur du kan öka ditt bidrag till biologisk mångfald med vardagliga berättelser och fina bilder. Det kan vara så enkelt som att inte klippa gräset så ofta, låta ett träd stå kvar eller välja grus framför betong för att mildra effekterna av mer extrema väder. KB

Bok Orädda städer. En guide till den municipalistiska rörelsen. Lode, 2022

Bok Världens viktigaste trädgård. Till naturens försvar Mariette Glodeck Ordfront, 2022

Boken är fylld av siffor och diagram,

men tack vare författarens karaktäristiskt ironiska stil och levande bildspråk är den ändå lättläst. Ibland bläddrar jag till nästa kapitel som i en deckare – nästan rädd för vad som komma skall. Även om de ökade klyftorna, dess anledningar och konsekvenser egentligen inte är något nytt så är detaljerna och omfattningen av den fakta som presenteras skakande. Och exemplen hårresande. KB bok Girig-Sverige. Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika Anderas Cervenka Natur & Kultur, 2022 grus & guld · 2/2022

27

28

grus & guld · 2/2022

opinion

Akut finansiera fler kooperativ text

sven bartilsson Illustration

Kati Mets

Kooperativ är viktiga för att lösa samtidens utmaningar, men företagsformen riskerar försvinna utan bättre finansieringsmöjligheter. Den kooperativa sektorn måste ta ledartröjan för framväxten av ett nytt kooperativt finansiellt ekosystem, skriver Sven Bartilsson, Coompanion.

Varför startas inte fler kooperativ? I

sökandet efter cirkulära affärsmodeller pekas kooperation ut som en lösning som erbjuder en ekonomisk modell som inte bygger på att producera ett ekonomiskt överskott att använda på annan plats, utan skapar värde för de som deltar och nyttjar verksamheten. Inom områden som öppen och personlig data, mobilitet, energi, omsorg, gig-arbete, stadsutveckling, lokal livsmedelsförsörjning, integration och generationsöverlåtelser ser vi nya kooperativ, som realiserar en hållbar utveckling. Kooperationen är en företagsform som har haft oerhört stor betydelse för Sverige, Europa och världen. En femtedel av de svenska hushållens konsumtion går idag att härleda till köp hos kooperativa

och ömsesidiga bolag och banker. I världen är över en miljard människor medlemmar i kooperativa företag. Men under den senaste tioårsperioden har nybildandet av ekonomiska före­ ningar minskat med 65 procent. Kooperativ finns förvisso även i andra former, men erfarenheten från Coompanions rådgivning är inte att kooperativ skulle uppstå mer i andra former nuförtiden. Det sammanlagda antalet ekonomiska föreningar minskar inte lika drastiskt, men har ändå sedan 2018 sjunkit med tio procent. Under samma period har aktiebolagens antal och andel av företagen ökat stort. Så har vi då på detta område mötts av

ideologiernas död? Är det extraherande aktiebolaget den enda företagsmodell

som kommer finnas kvar? Kommer det i framtiden endast gå att bedriva ekonomisk verksamhet med avkastning och ägares kapitalackumulation som den dominerande drivkraften? Kanske om inget görs… En del av förklaringen till den koo­ perativa tillbakagången finns i vårt ekosystem för kooperativt företagande, dvs i den uppbackning och tillgång till nödvändiga resurser för utveckling som finns runt företagen. Ekosystemet för svenska kooperativa entreprenörer erbjuder förvisso i stort sett samma resurser som i europeiska länder med en positivare utveckling. Men det finns ett viktigt undantag: tillgången till finansiering. Det svenska ekosystemet för traditionellt företagsstartande är i det avseendet grus & guld · 2/2022

29

opinion

mycket väl rustat. Ett startup-företag brukskooperativ. Huvudprocessen i en Mikrofonden kan lösa en del behov. Gehar idag tillgång till allt från såddkapital inkubator syftar till att göra en affärs­idé nom moderniseringen av den ekonoi form av bidrag från offentliga Vinno- investeringsklar. Finns det inga inves- miska föreningen ges en ny möjlighet va, ALMI och regioner till investeringar terare som står redo blir det inte heller att ha investerande medlemmar vilket från affärsänglar och riskkapitalbolag. något stöd från innovationssystemet. förbättrar förutsättningarna för kooEn uppsjö av finansieringslösningar Det finns således ett nästintill akut perativa startups. Dock är möjligheten baserade på både ägarkapital, optioner behov att utveckla det finansiella eko- okänd i innovationssystemet och bland och lån finns. Start och expansions­ systemet för kooperativa startups, om allmänheten. kapital kan erhållas såväl genom emis- kooperation långsiktigt skall överleva Den viktigaste externa finansiären av sioner som olika låneprodukter från som företagsform i Sverige. kooperativ är banker. JAK Medlemsbåde privata och offentliga aktörer. Ett finansiellt ekosystem för koopera- bank och Ekobanken med sin höga En kooperativ startup har däremot i tiva företag behöver: kompetens av kreditbedömningar till praktiken ingen tillgång till detta, eller • Finansiärer villiga att investera i koo­ denna sektor har spelat en stor roll för har i alla fall mycket svårt att ta del av perativa företag, med respekt för med- många nya kooperativ. Och kommer detta ekosystem uppbyggt med aktie- lemsdemokratin och självständigheten. fortsätta göra det. JAK, Ekobanken, bolag som norm. En startup som över• Finansiella instrument anpassade Coompanion med flera står även bakväger att välja den kooperativa formen till kooperativa företags behov och om Mikrofonden som främst lämnar beaktar förutsättningarna för att få fi- förutsättningar. garantier på banklån upp till en miljon nansiering i kommande kronor, vilket inneburit steg. Såväl före, under att drygt hundra föreoch efter etableringen ”Kommer det i framtiden endast gå att bedriva tag, varav en stor del är det sannolikt att koo­ är kooperativ, under de ekonomisk verksamhet med avkastning som perativet får problem. senaste tio åren fått tillVarför skaffa sig progång till kapital. Genom den dominerande drivkraften?” blem? Mikrofonden har banVi ser idag ett stort inkerna kunnat vara en tresse för så kallade impact-investering• Intermediärer med kunskap om ak- främjare, utan risk för kreditförluster. ar, vilka förutom finansiell avkastning tuella affärsmodeller och marknaden. också ska generera positiv, mätbar sociEtt sådant ekosystem består av sam- Ett finansiellt kooperativt ekosystem al och miljömässig nytta. Enligt Sweden spelande och kompletterande aktörer. måste i Sverige, liksom det gör i andra Tech Ecosystem så placerades mer än Vilka naturligtvis även samspelar med länder, bygga på de kooperativa företahälften av de 21 miljarderna riskkapital det finansiella ekosystemet för traditio- gens medverkan och vilja att ta ett ledar­ som investerades 2021 i impact-bolag. nella startups och mindre företag. skap. Alltför mycket kraft har lagts på Det växande intresset för impact-invesatt påverka politiken att ställa upp med teringar har dock inte inneburit några I de flesta länder där det finns en tillväxt riskvilligt kapital till kooperativt och sonya finansiella instrument för koopera- av kooperativa företag har det byggts cialt företagande. För att stat och region tiv. Utvecklingen har snarare inneburit finansiella strukturer med instrument skall investera vill de naturligtvis först att den typ av sociala innovationer som anpassade just till kooperativ. I Frank- se en opererande intermediär med bra tidigare blev kooperativ idag startas rike, Italien, Kanada och England är historik, kompetens och kapacitet att i form av aktiebolag. Det tillgängliga systemen i hög grad utvecklade av den lyfta enskilda kooperativ till de framtida riskkapitalets investeringsinstrument kooperativa rörelsen. Inte minst av de kooperativa rörelserna som är centrala i tillsammans med dess normer och kun- kooperativa bankerna i dessa länder. en hållbar ekonomi. skap är anledningen till att kooperativ Under senare år har man utvecklat nya Coompanion har förstått situatiointe får del av denna ”manna”. former av instrument, fonder och sam- nen, utvecklat en modell och föreslagit arbeten anpassade till behoven i dessa en etablering av en kooperativ investeAtt det svenska innovationssystemets länder. Utvecklingen stimuleras av den ringsfond med kapital från kooperativa 70 inkubatorer och science parks inte aktiva roll EU-kommissionen och Euro- och ömsesidiga bolag. En sådan skulle genererar några kooperativa verksam- peiska investeringsfonden ­tagit. kunna bli navet i ett svenskt finansiellt heter, är i ljuset av ovanstående följdrikI Sverige är utbudet av finansiella ekosystem för kooperation. Och vara tigt. Jag har bara lyckats identifiera ett instrument för kooperativ begränsat. en hävstång för annat kapital. Därkooperativ som resultat av innovations- Särskilt när det kommer till riskkapi- med skulle den bli en hävstång för den systemet, Brålanda Biogas, ett nytt lant- tal. JAK Medlemsbank, Ekobanken och ­kooperativa utvecklingen.· 30

grus & guld · 2/2022

TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Dags för nytt boende? Hos JAK kan du låna till din bostad i en värdedriven verksamhet som har sina medlemmars ekonomiska intresse som drivkraft. Nu erbjuder vi bolån med 1.95%* i ränta och 3 månaders bindingstid Läs mer på jak.se * Räkneexempel: Om du tecknar Bolån på 2 mil joner kr med 50 års återbetalningstid blir den effektiva räntan ca 1.98 %. Total ränta som betalas för lånet är ca 991 650 kronor. I samband med lånets utbetalning sk a låneinsats på 120 000 kronor erläg­ gas. Återbetalas efter godk ännande av Finans­inspektionen. Alla som tar lån hos JAK sk a delta i bankens sparlåne­s ystem, olik a alternativ för det ta finns, läs mer på jak.se

grus & guld · 2/2022

31

Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd har ordet

”…tillsammans ändrar (vi) villkoren på finansmarknaden” Så långt har vi haft ett fantastiskt år med ökad nyutlåning och intresse för vår gemensamma bank! I JAK har vi medlemmar förenat oss för att tillsam­ mans ändra villkoren på finansmarkna­ den. Det gör vi genom att på olika sätt bidra till verksamheten utifrån förmåga och behov. Medlemsengagemanget gör sig bland annat påmint i den medlems­ undersökning (se sid 35) där många av er lämnade feedback på vårt produktoch tjänsteutbud. Stort tack för att ni hjälper oss att ta ut riktningen framåt! I slutet av april var det återigen dags för årsstämma, denna gång i form av en hybridstämma. Både styrelsens propo­ sitioner, bland annat innehållande stadge­ändringar för byte av vår kapital­ iseringsmodell, och flera motioner bifölls. Att föreningslivet, som så myck­

et annat i samhället, förändrats efter corona blev särskilt tydligt då hälften av deltagarna deltog på plats i Skövde och hälften på distans. Hybridmötes­ formen fungerade riktigt bra och jag är övertygad om att den kommer fortsätta användas flitigt framåt. Vid årsstämman stänger vi det föregående året och det blir en naturlig tid för tillbakablickande och eftertanke. Jag vill därför passa på och tacka alla som engagerar sig i JAK; som medarbetare, förtroendevalda eller medlemmar! Tiderna förändras vad gäller vår kommunikation och vi ska nu se över hur vi kommunicerar både internt och externt. I det arbetet är du som medlem en viktig del, läs mer på nästa sida om hur du kan engagera dig i omgörningen och vår satsning på att skapa effektiva kommunikationskanaler.

Strax innan detta nummer publiceras fick vi det glädjande beskedet att våra nya stadgar är godkända av Finans­ inspektionen! Nu börjar det tålamods­ krävande arbetet med att realisera vår nya kapitaliseringsmodell som vi tror kommer öka intresset ytterligare för våra lån. Avslutningsvis vill jag önska alla en riktigt härlig sommar tillsammans med nära och kära! Johan Thelander, vd

Starkt första halvår för nyutlåning Under året har intresset för JAKs bolån ökat. Vår prissättning bygger på interna faktorer i föreningen och innebär att vi inte behöver höja räntan som andra banker gjort. – Redan nu ser vi att nyutlåningen i juni månad är den bästa sedan drygt fyra år tillbaka, kommenterar Andreas Lyckner, nytillträdd affärschef på JAK Medlemsbank. Det är tydligt att många är intressera­ de av andra alternativ på bolånemark­ naden när vi lämnat det extremt låga ränteläget som genomsyrat marknaden de senaste åren. Att JAK lånar ut med­ 32

grus & guld · 2/2022

lemmars pengar till andra medlemmar i utbyte mot sparpoäng innebär att JAK inte har några ökade kostnader för upp­ låning av kapital som andra banker har. – Vi har tidigt under året hämtat in den minskning på lånestocken som skedde under 2021. Fortsätter året i samma takt som det gjort hittills kom­ mer vi öka vår lånestock betydligt. — JAKs system är ett bra exempel där människor går ihop och hjälps åt för att uppnå gemensamma ekonomiska intressen och därmed erbjuda ekono­ miskt fördelaktiga bolån, ett strålande exempel på medlemsnytta, avslutar Andreas Lyckner.

Grus & Guld görs om

JAK Medlemsbanks uppskattade medlemstidning kommer att ta en paus efter detta nummer. Omgörning och aktualisering står på agendan. Medlemmars åsikter och läsvanor ska vägas in i arbetet framåt. Grus & Guld har givits ut i över 20 år.

Engagemang från medlemmar

Senast tidningen gjordes om, både gra­ fiskt och innehållsmässigt, var i början av 2014. Sedan dess har mycket hänt, både inom JAK och i resten av omvärlden.

En viktig del av omgörningen av medlems­ tidningen är att samla in medlemmars åsikter och preferenser, detta ska göras i samråd med styrelsens medlems­utskott. – Sätten vi möts och ­kommunicerar på har förändrats väldigt mycket de senaste åren. Jag tror att många inom JAK längtar efter en levande och inklu­ derande medlemsverksamhet. Nästa steg är att få input från så många medlemmar som möjligt. Det kommer att hjälpa oss i arbetet att framåt ta vara på våra resurser. JAKs medlemskår besitter stor ­kompetens och kreativitet, säger Tomas Frejarö, sammankallande i medlems­ utskottet. I ett första steg har medlemsutskottet tagit fram en digital enkät som behandlar både Grus & Gulds omgörning och med­ lemsengagemanget inom JAK.

”…vi behöver se över hur vi ska få största möjliga medlemsnytta och uppmärksamhet” – Vi måste ständigt förbättra oss och hänga med i utvecklingen. De ämnen som tas upp i tidningen är precis det vi vill lyfta i dagens debatt men vi behöver se över hur vi ska få största möjliga medlemsnytta och uppmärksamhet tillbaka för våra kommunikationsinsatser, menar Lena Eriksson Åshuvud, styrelsens ordförande.

vad tycker du? SVARA GÄRNA PÅ VÅR MEDLEMSENKÄT PÅ: JAK.SE/MEDLEM2022 HÅLL KOLL PÅ J­ AK.SE OCH VÅRA ANDRA ­KANALER FÖR KALLELSE TILL HÖSTENS MEDLEMS­ DIALOGER!

grus & guld · 2/2022

33

JAK & Svensk Kooperation JAK Medlemsbank är numera stolt medlem i Svensk Koopera­ tion – som är opinionsbildare för den kooperativa företagsformen! – För oss är det självklart att gå med i Svensk Kooperation då JAK bedrivits som en kooperation i mer än 50 år. Som medlemmar kan vi samverka med andra likasinnade organisationer och samordna oss kring gemensamma frågor. Tillsam­ mans stärker vi varandra och möj­ liggör för den kooperativa sektorn att få en roll som liknar det den har i många andra europeiska länder, kommenterar styrelsens ordförande Lena Eriksson Åshuvud.

Rapport från årsstämma 2022 JAK Medlemsbank höll årsstämma den 30 april i Skövde kulturhus med möjlighet till distansdeltagande. Vid stämman deltog ett fyrtiotal med­ lemmar, varav hälften via elektronisk uppkoppling på annan ort. Samtliga pro­ positioner från styrelsen bifölls, däribland de stadgeändringar gällande ny kapital­ iseringsmodell som föreslagits. Flera motioner bifölls.

Till styrelsen valdes två nya leda­ möter: Joseph Josefsson och Bengt Adolfsson. Till etikrådet valdes Lena

Bjärskog in som ny ledamot och Ulla Kedbäck valdes som ny ledamot i valbe­ redningen. Styrelsens ordförande, Lena Eriksson Åshuvud, valdes till att leda styrelsens arbete ytterligare ett år.

Styrelsen och bankens ledning vill tacka för det gedigna arbete som bankens förtroendevalda lagt ned under det gångna året, ert engagemang är en förutsättning för bankens verksamhet!

Nya stadgar godkända av FI JAK åter i topp hos Fair Finance Guide Hela 96 procent – Sveriges två

medlemsbanker ligger fortfarande i topp! Det har vi gjort sedan 2015 då den oberoende hållbarhetsgransk­ ningen av de svenska bankerna publicerades första gången av Fair Finance Guide. De andra bankerna ligger långt ef­ ter vårt betyg, men granskningen har sedan sin start skapat meningsfulla ringar på vattnet med sina ständigt hårdare krav på de svenska banker­ nas hållbarhetsarbete. läs mer: fairfinanaceguide.se

34

grus & guld · 2/2022

Den 10 juni godkände Finans­ inspektionen (FI) JAKs nya stadgar, som antogs vid årsstämman den 30 april 2022. Den 14 juni lämnade föreningen även en ansökan om tillstånd att klassificera de nya medlemsinsatserna som kärn­ primärkapital till FI.

emot väl och flera medlemmar uttryckte sig positivt om den nya modellen, som bygger på frivilliga överinsatser i stället för obligatoriska låneinsatser. De nya stadgarna möjliggör införandet av förslaget och även tidigare beslut om möjlighet till överlåtelse av insats medlem till medlem.

I väntan på FI:s beslut gällande klass­

Vi kommer att informera löpande i

ificering av de nya medlemsinsatserna som kärnprimärkapital ses våra rutiner och blanketter över och vi tar sikte på att implementera den nya modellen under hösten.

våra kanaler om hur arbetet med den nya kapitaliseringsmodellen fortlöper.

Medlemsträff Den 20 april höll styrelsens medlems­ utskott en digital medlemsträff som fokuserade på arbetet med den nya kapitaliseringsmodellen. Det förslag som styrelsens och bankens ledning arbetat Läs mer i Grus & Guld nr 1 2022 sid 34-35 där fram (se Grus & Guld nr 1 2022 s 33) togs förslaget presenteras mer ingående.

Ny affärschef & medlemsundersökning Sedan början av året har JAK Medlemsbank en ny affärschef på plats – Andreas Lyckner. Något av det första han initierade vid sitt tillträde var en digital medlemsundersökning med fokus på hans ansvarområden inom banken. Andreas har över 20 års erfarenhet av att arbeta på bank. Att det blev just JAK som nästa steg tycker han själv är spännan­ de, han lyfter särskilt fram JAK Medlemsbanks alltid så relevanta förhållande till hållbarhet och ekonomi. — Kombinationen förening och bank är väldigt intressant att utforska – JAK står för sunda idé­ er och tankar om hållbarhet som vi kan backa upp på ett helt annat sätt än vad affärsbankerna kan. Det ska vi bygga vidare på och utveckla banken ytterligare för att bli ett alltmer attraktivt alternativ, menar han. För att få bäring på sin nya arbetsplats och identifiera ut­

vecklingsområden så påbörjade Andreas tidigt jobbet med att ta fram en medlemsundersökning. Syftet var även att få en bredare förståelse av våra medlemmars syn på JAK och vårt nuvarande, och framtida, tjänsteutbud. Undersökningen skickades ut till samtliga medlemmars e-post­ adresser och enkätsvaren delades in i olika åldersgrupper. — Det är fint att se att vi har så många engagerade medlem­ mar som är intresserade av att hjälpa oss fortsätta utvecklas, de tar verkligen sitt ansvar som både ägare och brukare av banken och tar en aktiv del i vår utveckling, fortsätter han. Det är inte uteslutet att ytterli­

Andreas Lyckner är nytillträdd affärschef på JAK sedan februari. gare medlemsundersökning med affärsrörelsen som avsändare kommer att skickas ut. — Jag anser att vi skulle ha stor nytta av att skicka ut ytterligare undersökningar mer frekvent för att kunna utvärdera våra satsningar och säkerställa att vi är på rätt väg, avslutar Andreas Lyckner.

FRÅGA: VILKEN NY BANKTJÄNST VILL DU HELST HA I JAK S TJÄNSTEUTBUD?

18-35 ÅR

36-55 ÅR

55+ ÅR

1. SWISH

1. SWISH

1. SWISH

2. UTGIVARE AV BANKID

2. DEBETKORT

2. UTGIVARE AV BANKID

3. DEBETKORT

3. E-FAKTUR A

3. AUTOGIRO

SOMMARTIDER HOS JAK Mellan den

13 juni och 8 augusti har banken begränsade öppettider på grund av minskad bemanning över sommaren.

Trevlig sommar önskar JAK!

Telefon: kl. 09:30 till 12:00 Chatt: kl. 13:00 till 15:00 Enklast kommer du i kontakt med oss genom att skicka meddelande via internetbanken. Se också vårt forum för vanliga frågor & svar på: forum.jak.se

grus & guld · 2/2022

35

respons

Blev skuldfri pensionär

att hon fortfarande väntar på att få tillbaka sin låneinsats, och att hon har svårt att kommunicera med JAK Medlemsbank numer eftersom hon varken har dator, smartphone eller bank-id. Nöjd med upplägget hon valde för femton år sedan är hon dock ändå. – Det första man måste göra när man ska bli fattigpensionär är att inte låta ordet definiera en. I stället måste man fundera över vad som är ett gott liv för just en själv och hitta sin egen väg. Jag säger inget om hur andra ska göra, men för mig har det här fungerat jättebra, säger Eva Sandgren.

Ett av de reportage i Grus & Guld som fått flest läsarreaktioner sedan tidningen fick sin nuvarande form 2015 är mötet med Eva Sandgren i Umeå. I nr 1/15 berättade hon hur hon planerat för att kunna leva väl som pensionär utan att behöva oroa sig för hyreshöjningar, stigande räntor eller ökade elpriser. En titt i det orangea kuvertet hade visat att det inte skulle bli mycket mer än garanti­ pension. Planen blev då att hitta ett hus med egen uppvärmning som hon skulle hinna färdigamortera tills hon fyllde 65. För att boendekostnaden skulle bli hanterlig fann hon det i en by fem mil utanför staden, och med hjälp av tre olika dåtida JAK-lån la hon upp en plan för att kunna bli skuldfri och få tillbaka sitt eftersparande lagom tills arbetsinkomsterna försvann. För att klara det fick hon minimera sina övriga utgifter, men det tyckte hon inte försämrade livet. I byn med aktiviteter och grannar som hjälptes åt hade hon allt hon behövde. Dessutom blev det ekologiska fotavtrycket lägre än de allra flestas.

Nu har Eva Sandgren fyllt 65 år, och Grus & Guld ringde upp för att fråga hur det har gått? – Oberoende är grejen! Herrejösses vad bra att

karin backström

jag kom på den här idén, säger hon. Lagom till pensionen blev hon skuldfri enligt plan och i dessa tider när många oroar sig över ökade kostnader har hon lägre utgifter än de flesta och är oberoende av både elbolag och banker. Hon jämför med andra som har mer pengar, men som ändå känner sig fattiga på grund av sina omkostnader. – Vi har hamnat på en skala som är helt orimlig. Om alla i ens omgivning köper hus för flera miljoner blir det ju ett fynd om man hittar ett ruckel som bara kostar två, säger hon. Det enda som inte riktigt gått som tänkt är

Flera läsare har hört av sig efter intervjun med forskaren Jennifer Hinton i förra numret av G&G. ”Roligt med en modell för en hållbar värld som är så lätt att ta till sig – bara att välja andra företag här och nu. Det finns ju icke vinstdrivande alternativ för det mesta”, skriver Anna. Börje Johansson gläds särskilt åt att det nu finns forskning runt frågeställningar och värderingar som JAK länge arbetat med. För den som vill följa Jennifer Hintons fortsatta arbete har hon nu en egen hemsida: www.relationship-to-profit.net

Grus & Guld görs om! Grus Guld Utgivningen sätts på paus. grus & guld · nr 2 202 2 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Hitta oss på nätet

Ny forskning uppskattad

Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsbank

nr 2 · 2022

pris: 39 kr

Ekonomisk a nytänkare

Finansiering av kooperativ

Omfamna mörkret

Webbsida Gamla och nya e-tidningar på www.grusoguld.se

36

grus & guld · 2/2022

Facebook G&Gs närvaro på Facebook är vilande – gilla JAK Medlemsbank för uppdateringar.

Följ JAK Medlemsbanks andra kanaler för fortsatt information. (Se även sid. 33)

Granskar girigheten ”Sverige har blivit paradis

Stadsdelsk ök · Generation sväxling

för superrika”

· Extremhet ta

Krönika

Katarina Bjärvall:

Skattjakt ger eko genom seklerna Det är midsommar i Skandinavien och krig

i Europa. De förmögna berikar sig ytterlig­ are genom att trissa upp priserna på varor som kriget skapat brist på. Människorna är besynnerliga maskiner, de offrar allt för sin vinnings skull, tänker hon. Året är 1795, kriget är det som utbröt i efterdyningarna av franska revolutionen och hon som tänker är Mary Wollstonecraft, engelsk filosof och författare till boken Till försvar för kvinnans rättigheter. Hon steg iland i juni på klipporna söder om Göteborg. Hennes uppdrag var att leta efter en silverlast som hennes man förlorat någonstans längs kusten. Men resultatet av hennes resa blev ett annat: en reseskildring som står sig mycket väl idag. Liksom hela hennes idébygge. Mary Wollstonecraft menar att om flick-

”Människorna är besynnerliga maskiner, de offrar allt för sin vinnings skull, tänker hon.”

Men mest slående idag är kanske hennes

analys av hur köpmännen tjänar på kriget. Silvret hon söker efter är ett plundringsbyte från franska revolutionen som hennes man försökt smuggla till Göteborg för att få så bra betalt som möjligt. Profit är det enda många tänker på, noterar Mary Wollstonecraft. Och formulerar insikten att frihet når man inte genom att sträva efter en ständigt större förmögenhet utan genom ett anspråkslöst liv med små behov. Värt att fundera över i krigstider när priserna skjuter i höjden: Vilka är våra verkliga behov? Och vad kan vi avstå från – för att upptäcka att försakelsen är en känslomässig vinst? En inre profit, om man så vill. ·

Foto: Anna Drvnik

or får röra sig, träna sina kroppar och gå i skolan så växer de upp till starka kvinnor – och då kan kvinnor och män en dag regera länder tillsammans. Men, betonar hon, kvinnorna ska inte skaffa sig herravälde över männen utan över sig själva. Se där en tanke som växer i betydelse idag, när kvinnor dominerar inom allt fler utbildningar och branscher. Med makt följer ansvar. Under sin resa besöker Mary Wollstonecraft slussbygget i Trollhättan, men imponeras inte – visst slungar sprängningarna sten i luften, men det är ingenting mot vattenfallens naturkrafter. På andra håll är hon bekymrad över att mark skövlas för att ge plats för gruvor och sågverk. Idag skulle fällda urskogar och bortsprängda berg nog få henne att först kvida och sedan skriva, så som hon ofta reagerade. I Norge kommer Mary Wollstonecraft till ett fängelse där en bondeledare hålls kedjad,

dömd för att ha lett ett uppror mot korrupta köpmän och ämbetsmän. Hon jämför honom och andra fångar med den elit hon umgås med och konstaterar att de som skor sig på andras bekostnad belönas medan de som tar strid för rättvisa straffas. Även här ser man parallellen till dagens debatt om klasskillnader och vilken roll de spelar för brottsligheten.

Katarina Bjärvall Journalist och författare grus & guld · 2/2022

37

B Bildkommentar: Miro Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

POSTTIDNING