Huvudmeny

Du är här

JAKs inställning till kontanter

JAKs inställning till kontanter

Samhället behöver kontanter

År 2008 upphörde lagen om grundläggande kassaservice och ersattes av det politiska målet att ”alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser”. Vad det skulle innebära i praktiken angavs inte av Riksdagen. Efter lagens avskaffande förändrades betaltjänstmarknaden mot ett stort ökat användande av betalkort.

Många bankkontor stängde igen på mindre orter och på de större kontoren som blev kvar, drog man in hanteringen av kontanter över disk. Vilket hårt drabbade vissa grupper i samhället, som av olika orsaker har problem med de nya elektroniska betaltjänsterna.

Att samhället fortsätter bli mer och mer elektroniskt blir i längden ett demokratiproblem, då grupper av människor ställs utanför. Att inte kunna handla för att man saknar ett betalkort, kan bli den yttersta konsekvensen. Ansvaret läggs på individen.

I JAK ser vi pengar som ett medel för att klara av det dagliga livet. Ett bytesmedel, i allt från varor till tjänster. Medlemmarna lånar solidariskt av varandra, utan att tjäna på den andres skuld. Därför har vi systemet med att den som vill låna också ska spara, så att det blir balans mellan tillgångar och skulder.

Pengar är också ett slags värdebevarare. Men av alla pengar som cirkulerar i samhället idag, utgörs endast 4 procent av sedlar och mynt. Resten är elektroniska pengar, skapade av de stora affärsbankerna genom utlåning.

I JAK vill vi utveckla ekonomiska möjligheter för att främja rättvisa och demokrati. I detta ligger målet att alla ska kunna använda pengar till det som de är avsedda för; ett betalmedel för de varor och tjänster vi behöver i vårt dagliga liv.
Därför ställer vi oss bakom kravet på kontanternas bevarande.