Ett tryggare Sverige med fler robusta företag

Debattartikeln publicerades i DI den 9 april 2025.

Kris är det nya normala. Men är Sverige redo för denna nya verklighet? Sverige behöver ett mer robust näringsliv med en mångfald av företagsformer och där en högre andel företag ägs och drivs av människor som är förankrade i landet.

Vi som skriver den här debattartikeln leder företag som ägs och styrs av sina medlemmar. De är långsiktiga och uthålliga ägare som bokstavligen har fötterna i den svenska myllan: lantbrukare, skogsägare, konsumenter, organisationer, försäkringstagare, medarbetare och boende i hela landet. När Sveriges civila beredskap nu behöver stärkas blir kooperativa och ömsesidiga företag än viktigare. Med vårt engagemang och vår lokala förankring gör vi samhällen mer robusta.

Det visar även internationella studier. Bland annat pekar en rapport från EU-kommissionen på att kooperativa och ömsesidiga företag är motståndskraftiga och klarar ekonomiska kriser i högre grad än andra företag. Det bekräftas också av statistik från Sverige. Trots de senaste årens ekonomiska och geopolitiska turbulens har de 100 största kooperativa och de ömsesidiga företagen kontinuerligt ökat den årliga omsättningen och omsätter nu över 660 miljarder kronor.

Förmågan att skapa långsiktig tillväxt och stå pall trots kristider är kooperationens superkraft. Det gäller även nya kooperativa företag. En rapport från Svensk Kooperation visar att de har den högsta överlevnadsgraden av alla företagsformer.

Det finns många områden som behöver den kooperativa superkraften. Till exempel har tiotusentals företagare ingen att lämna över sitt företag till. Det är också så att unga helst vill driva företag tillsammans med andra, men har låg kunskap om den företagsform som är specifikt utformad för att äga och driva företag tillsammans. Kooperativa företag skulle även i större omfattning kunna vara ett alternativ till offentligt driven välfärd som inte är vinstmaximerande aktiebolag.

Vi menar att det kooperativa företagandet har stor potential att lösa många av dagens utmaningar och tillsammans i Svensk Kooperation verkar vi för ett mer robust näringsliv med fler och växande kooperativa och ömsesidiga företag. Samtidigt behöver även politiken agera och prioritera följande åtgärder:

Genomför kunskapshöjande insatser och ta tillvara det kooperativa företagandets potential

Idag är kunskapen om kooperativt företagande bristfällig hos banker, myndigheter och offentliga finansiärer. Situationen blir inte bättre av att de flesta utbildningar inom ekonomi, juridik och samhällskunskap missar den kooperativa företagsformen och framställer aktiebolag som den allenarådande företagsformen. Därför behöver regeringen initiera breda kunskapshöjande åtgärder och universitet och högskolor inkludera de kooperativa och ömsesidiga företagsformerna i utbildningar.

Säkerställ rättvisa konkurrensvillkor för kooperativa och ömsesidiga företag

Idag utgår svensk och europeisk lagstiftning från aktiebolagsmodellen, vilket i praktiken leder till att kooperativa och ömsesidiga företag missgynnas i lagstiftning, myndighetsbeslut och EU-förordningar. Exempel på detta är straffbeskattning av energikooperativ, att kooperativa företagare inte får samma möjlighet till investeringsstöd som andra och att kooperativa hyresrättsföreningar särbehandlas negativt. Politiken behöver säkerställa att likabehandling mellan olika företagsformer råder i lagstiftning, implementering och myndighetsutövning.

Kapital på lika villkor oavsett företagsform

Kooperativa företag vittnar om att de inte ens får öppna ett bankkonto på grund av sin företagsform och i en undersökning av Svensk Kooperation angav många nya och mindre kooperativa företag att de nekats finansiering just på grund av sin företagsform. Här behövs initiativ för att finansierings- och investeringskapital även ska rikta sig till och omfatta kooperativa företag.

Dessa åtgärder lyfts även av FN som uppmanar medlemsstaterna att skapa goda förutsättningar för kooperativt företagande med rättvisa konkurrensförhållanden, bättre kapitaltillgång och ökad kunskap. FN har nu utropat 2025 till Kooperationens år eftersom kooperativt företagande bidrar till ökad trygghet, en inkluderande ekonomisk utveckling och grön omställning. Budskapet från FN är tydligt: Kooperation bygger en bättre värld.

Nu har Sveriges regering och riksdag momentum att leverera på FN:s uppmaning. Vi i kooperationen är redo. Tillsammans kan vi göra Sverige tryggare och mer robust.

Anders Dahlquist-Sjöberg, ordförande Svensk Kooperation och vd KF

Paul Christensson, vice ordförande Svensk Kooperation och vice ordförande LRF

Cecilia Kocken, vd Arla Sverige

Linda Forzelius, ordförande Brukarkooperativet JAG

Gordon Hahn, verksamhetsledare Coompanion Sverige

Anders Torell, vd Coop Sverige

Maria Flock Åhlander, vd Ekobanken Medlemsbank

Ylva Wessén, vd Folksam

Leif Linde, ordförande Fonus

Petter Skogar, vd Fremia

Johan Nyhus, ordförande HSB Riksförbund

Maria Bolin, vd JAK Medlemsbank