”JAK kan vara nyckeln till ekonomisk hållbarhet”

Rand Nezamaldin är en synnerligen syftesdriven person. 35-åringen brödjobbar på ett äldreboende, eftersom det är brist på vårdpersonal. Han är politiskt engagerad och sitter som ersättare i vård- och omsorgsnämnden, för att bidra med sina perspektiv från golvet. Han är medadministratör för hemsidan cirkularekonomi.se, där han bevakar vetenskapliga publiceringar kring cirkulär ekonomi. Han studerar nationalekonomi på avancerad nivå för att förstå hur samhällsekonomin fungerar. Dessutom är Rand Nezamaldin sammankallande i JAK:s etikråd.

– Jag läste ekonomi på universitetet när jag insåg hur det ekonomiska systemet fungerar. Och fick total panik. Jag klippte sönder mina två bankkort och slutade helt att använda pengar i fyra månader. Under den tiden letade jag efter alternativa ekonomiska modeller och system och då hittade jag JAK. Jag läste in mig på banken och gick på ett årsmöte för JAK Stockholms lokalavdelning. Jag var väldigt ivrig och ville verkligen bidra så det slutade med att jag valdes till kassör på det mötet. Och sen dess har engagemanget bara vuxit.

På vilka sätt harmonierar JAK:s filosofi med din syn på ekonomi?
– JAK spekulerar inte på finansmarknaden utan jobbar i realekonomin där de gör nytta för medlemmarna utan att dela ut vinst till externa aktieägare. JAK bidrar inte till något utsugarsystem utan jobbar för rättvis fördelning av medel. Banken jobbar demokratiskt och decentraliserat, i harmoni med omgivning och natur.

I en perfekt värld, hur tycker du att bankväsendet borde fungera?
– En bankdelning vore på sin plats. Privatbanker som sysslar med spekulation borde inte täckas av statliga stöd som insättningsgarantin. Endast kooperativa banker som bedriver låneverksamhet till privatkunder och företag borde ha rätt till statliga räddningspaket, säger han och fortsätter:

– JAK är ett mycket intressant experiment där vi försöker bedriva bankverksamhet på ett nytt sätt. De flesta banker är centraliserade och odemokratiska med aktieägare som beslutar allt. I JAK är det snarare decentraliserat och demokratiskt, alla medlemmar har lika rösträtt i det högsta beslutande organet, årsstämman. Vidare är JAK:s syfte att tillgodose medlemmarnas bästa och inte som övriga privatbanker vars huvudsakliga mål är vinst. Detta är anledningen till att jag engagerar mig i JAK. Om vi lyckas få det här experimentet att flyga kan det vara en nyckel i omställningen mot ekonomisk hållbarhet, både på samhällsnivå och på individnivå.

Vad skulle JAK kunna göra bättre?
– Vad jag minns fokuserade JAK tidigare mer på medlemsverksamheten och mindre på att bli en hel bank. Efter en motion beslutades det att ledningen skulle satsa på det senare och under denna kostsamma och resurskrävande process glömdes medlemsverksamheten bort, vilket resulterade i ett stort medlemstapp. Men vi vet att JAK inte är något utan dess medlemmar. Utmaningen är att balansera båda dessa mål; att ha en hel bank till sina medlemmar, och att jobba för samhällsförändring med hjälp av aktiva medlemmar, genom att visa med exempel att det i praktiken faktiskt går att bedriva bankverksamhet utan vinstintresse. För att lyckas krävs det självklart balansering av resursfördelning men också nytänk och att våga ta hjälp av aktiva medlemmar. Vi får inte glömma att vi gör det här tillsammans – och tillsammans är vi starka.