”JAK tar ansvar för samhällsutvecklingen”

Erik Johansson är vice ordförande i JAK. Han sitter i kreditutskottet, medlemsutskottet och i affärs- och marknadskommittén. För tillfället ägnar han ungefär 20 timmar i månaden åt att arbeta med JAK.

Allt började år 2008, under Eriks studietid i Lund. Han läste en mängd olika ämnen; från statsvetenskap och engelska till national- och företagsekonomi. Eriks lärare i statsvetenskap presenterade honom för boken The return of history and the end of dreams av Robert Kagan. Detta var i samband med finanskrisen och där och då väcktes ett djupare intresse för ekonomi.

– Jag var frustrerad över att ansvarslösa och vinstmaximerande banker omstörtade ekonomin. Jag sökte svar – och hamnade så småningom hos JAK. Gick på JAK-träffar där det diskuterades olika samhällsproblem och höll kanske inte med om allt, men jag tyckte mycket om bankens grundfilosofi: att vi ska ta ett gemensamt ansvar för vår framtid.

Sedan dess har Erik Johansson bland annat startat ett kooperativ för att driva restaurangen på Kosters trädgårdar och han är engagerad i ett flertal frågor som rör den populära ön på västkusten, bland annat hur man ska rädda den lokala skolan.

– Jag tycker det är viktigt att engagera mig och försöka göra skillnad. Att arbeta med ekonomi i olika former är ett sätt att göra det.

I dag bor Erik med sin familj, som inkluderar två barn, i Sundsvall och arbetar som redovisningskonsult. Han sitter i advisory board för Fristad Koster AB och samarbetar med grundaren av I Love Lund. Båda är investeringsbolag med målet att främja den lokala ekonomin. I Lund fokuserar de på att stödja lokala startups så att de stannar kvar i staden istället för att flytta till exempelvis Stockholm. På Kosteröarna är målet liknande för att skapa inflyttning genom att attrahera företagare till området.

– Generellt sett tror jag på tanken att man ska investera sin hembygd, på sikt skulle jag gärna se att man kan satsa sin pension lokalt.

Varför behövs JAK?
– Vi tar ansvar för samhällsutvecklingen och låter inte vinstmaximering stå i första rummet. Det är en utmaning att vara långsiktig när det rent krasst ekonomiskt har lönat sig att vara kortsiktig. Jag betraktar JAK som en klassisk bonde, som tänker på sina barnbarn när han planterar ny skog.

Vilka är de stora utmaningarna framåt?
– Vi behöver bli fler. Blir vi många kommer vi att bli bäst, så enkelt är det. Om JAK hade 100 000 medlemmar skulle vi ha potential att göra verklig skillnad. Dels genom att gynna våra medlemmar, såväl ekonomiskt men kanske framför allt genom att kunna vara med och påverka vad vi investerar i. I och med att vi inte har några vinstmaximeringskrav kan vi investera i hållbara boenden och hållbara företag. Vi investerar aldrig i fossilindustrin utan bara i verksamheter med cirkulärt tänkande. Det här är åtgärder som löser de samhällsproblem vi står inför, både miljömässigt och socialt.