Lönsamhet är stort, impact större

När amerikanen Milton Friedman belönades med Nobelpriset i ekonomi 1976 ledde det till protester. För 1970-talets politiska vänster var den marknadsliberale Friedman ett rött skynke. Dels för att han förespråkade en avreglerad ekonomi, fri från statlig inblandning, dels för att han hjälpt den fascistiske diktatorn Pinochet att städa upp Chiles ekonomi.

Friedman var kontroversiell och inflytelserik – hans ekonomiska teorier och argument upphöjdes till politiska sanningar. 1980- och 90-talen var den så kallade Friedman-doktrinens storhetperiod och utgjorde grundpelare i både Ronald Reagans och Margaret Thatchers ekonomiska politik. Vägen till välstånd gick via bekämpad inflation, stimulerad frihandel och så låga skatter som möjligt.

Friedman förespråkade också tesen att bolag har ett överordnat syfte: att maximera vinsten för sina aktieägare – allt annat var i princip stöld. Eller som Michael Douglas rollfigur Gordon Gekko uttrycker det i filmen Wall Street:

”Greed is good. Greed works.”

Allt tydde på att både Milton Friedman och Gordon Gekko hade rätt. Men sedan inträffade Enron-skandalen 2001, Lehman Brothers-kraschen 2008 och kollapsen i HQ Bank 2010. Det blev uppenbart, till och med för de mest inbitna marknadsliberalerna, att inget privat bolag är en isolerad ö, utan del av ett känsligt ekosystem. I dag står det klart att den moderna ekonomins framväxt till stor del har skett på bekostnad av planetens resurser och dess medborgares sociala rättigheter. Milton Friedmans doktrin har kastats över bord.

– Lönsamhet är ett bolags främsta syfte, men lönsamheten kan inte ta avstamp i att förbruka ändliga resurser. Jordens resurser måste få en marknadsmässig prissättning, då kommer det bli för dyrt att inte göra rätt, säger Mathias Wikström, grundare och vd på Doconomy.

Doconomy mäter klimatpåverkan – både på enskilda företag och specifika produkter. Bolagets beräkningar når 900 miljoner slutanvändare i 32 länder, både via banker och genom ett samarbete med FN:s klimatsekretariat.

Men den fria marknadsekonomins baksida stavas inte enbart klimatpåverkan och miljöförstöring. Fattigdom, sociala orättvisor, krig och bristande mänskliga rättigheter har på senare år påmint oss om globaliseringens baksidor. Att ha en hållbar affärsidé och en positiv påverkan på omvärlden har gått från en konkurrensfördel till ett krav i näringslivet. Både EU och USA förbereder lagar och regelverk som kommer att göra det dyrt och riskabelt för företagen att begränsa sitt ansvar till att bara omfatta de egna aktieägarna.

Frågan är om Friedmandoktrinen spelat ut sin roll i dagens samhälle där lagar, regler och inte minst värderingar förväntar sig att företag tar ett utökat ansvar?

Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Linköpings Universitet, menar att företagens verklighet har blivit mer komplex.

– Långsiktigt företagande idag kräver både ett aktivt samhällsansvar och ett sinne för affärer. Dessutom är det inte ovanligt att ett tydligt ansvarstagande leder till ekonomiska vinster. Det går ofta hand i hand.

Gordon Gekkos devis att ”Greed is good” kanske behöver kompletteras med ”Good is good”?

De senaste tio åren har begreppet effektiv altruism vuxit fram som ett slags svar på den komplexiteten som enskilda individer, privata företag och organisationer har att hantera.

Effektiv altruism är ett slags kombination av idealism och kapitalism – en medelväg som förenar hjärta med hjärna, forskning och förnuft samtidigt som det skapar ekonomiskt värde, löser problem och gagnar världen på ett eller annat sätt.

Sociologen Peter Singer har blivit världens kanske mest berömda förespråkare av effektiv altruism, men även Klarnagrundaren Niklas Adalberths investeringsstiftelse Norrsken är i mångt och mycket baserat på samma värderingar. Norrskens investeringar ska nämligen inte bara generera finansiell avkastning utan också resultera i mätbar positiv effekt på omvärlden, så kallad impact investing. Friedman-doktrinen har alltså ersatts av Singerdoktrinen.

Fem storföretag som förenar vinst med impact:

SSAB

Ståljätten personifierar med HYBRIT-projektet, som ska bli först i världen med tillverkning av fossilfritt stål, ambitiöst hållbarhetsarbete i en smutsig bransch.

Volvo

Med en successiv övergång från fossilberoende till eldrivna lastbilar och ökat användande av återvunna och gröna insatsvaror tar Volvo täten i framtidens fordonssektor.

NIBE

Småländsk tillverkare av värmepumpar som både levererar avkastning till sina aktieägare och teknik som innebär att fossilberoende teknik kan fasas ut. En global vinnare när efterfrågan på energieffektivisering och smarta hem ökar.

Skanska

Bygg- och fastighetsbranschen står för stora koldioxidutsläpp, men den svenska byggjätten satsar stort på grönt byggande och visar betydligt lägre klimatpåverkan än konkurrenterna.

Stora Enso

Skogshållning och träprodukter kommer ha en viktig roll i framtiden. Att bygga i trä visar på betydligt lägre klimatavtryck, och skogen som sådan binder CO2.

Foto: Alletta Vaandering