Månadens guld- och gruskorn

Goda nyheter för alla flanörer i huvudstaden: stadsparker kan reducera storstädernas koldioxidutsläpp med en fjärdedel – och Stockholm är en av de städer som har störst möjlighet att bli klimatneutral snabbast.

Det visar en ny studie som The Guardian rapporterar om. Parker, träd, gröna tak och trädgårdar är vad forskarna kallar naturbaserade lösningar på överhettade städer, och enligt studien kan klimatmedveten stadsplanering ge de naturbaserade lösningarna ytterligare effekt.

Tekniska lösningar som solpaneler och värmepumpar räcker nämligen bara så långt. En del av det kan tillskrivas klimatkrisens självförstärkande effekter: ett varmare klimat ändrar människors beteenden, till exempel hur man rör sig genom staden under värmeböljor eller hur stort behovet av artificiell svalka är.

Det förstnämnda har undersökts i en ny studie där man kartlagt 54 europeiska städer via satellit. Slutsats: forskarna uppskattar att naturbaserade lösningar kan reducera koldioxidutsläppen i städer med 25 procent. Att plantera träd längs hårt trafikerade vägar i urbana storstäder kan göra det mer attraktivt för människor att cykla även i en värmebölja – i stället för att exempelvis hoppa in i en bil med luftkonditionering.

Undersökningen kan också användas för att informera politiker och stadsplanerare om var nya planteringar kan ha maximal effekt, för både nedkylning och mänskligt beteende. Datan visar att tre städer (Nicosia, Zaragoza och Plovdiv) beräknas bli koldioxidneutrala vid 2030 om man maximerar användandet av naturbaserade lösningar, medan Stockholm, Amsterdam, Köpenhamn och Helsingfors pekas ut som städer som kan nå mindre än ett halvt ton utsläpp per capita 2030 vid optimala förhållanden.

Sveriges säkerhet hotas efter återkommande koranbränningar. Åsikterna om hur man ska hantera töjandet av yttrandefriheten går isär, men kanske borde ännu mer fokus riktas mot vilka som kapitaliserar på hela soppan. Den senaste tiden har det i flera medier riktats ljus mot hur Salwan Momika tjänat pengar på att bränna koranen genom Tiktoks gåvofunktion, där användare kan donera pengar under livesändningar. Och kanske ännu viktigare: hur Tiktok tjänat pengar på detsamma.

Grundproblematiken är vid det här laget välbekant: Tiktok och liknande företag främjar aktivt innehåll som i sin värsta form kan påverka enskilda människors psykiska hälsa och urholka demokratin – men man gör sitt allra bästa för att varken ta ansvar eller kommentera frågorna.

En närmast serietidningsliknande demonstration av medieskygghet visade Tiktoks kommunikationschef när hon – i högsta grad synlig bakom en glasdörr – lät ett ombud meddela att hon inte var på kontoret för att kunna svara på TV4:s frågor. Inte heller när SR och SVT hört av sig har Tiktok svarat på några frågor.

Tiktok kröp snart till korset och meddelade sent omsider att företaget nu strypt pengaflödet till Momika. Kontot och klippen ligger dock kvar och genererar annonsintäkter, samtidigt som den brännande frågan kvarstår: var går gränsen för vad företaget kan tänka sig att tjäna pengar på?

Med tanke på vilken omvälvande effekt innehållet man förmedlar kan ha på världspolitiken, och att pengarna som företaget drar in på gåvofunktionen och annonser placeras i skatteparadis – vore ett minimikrav att i alla fall delta i den offentliga debatten med annat än mejl.