Matsvinnet ökar – så kan du själv bli bättre

Det slängdes 122 kilo fast livsmedelsavfall per person i Sverige under 2023. Det visar statistik från Naturvårdsverket, som konstaterar att varken den totala mängden livsmedelsavfall eller livsmedelsavfall per person har minskat sedan 2020 – trots allt större medvetenhet kring problemen med matsvinn.

Livsmedelsavfallet från matbutiker har minskat medan matsvinnet från restauranger ökar. En ny undersökning av restaurangbranschen visar att mängderna mat som slängs ökat markant sedan pandemin och är betydligt större än vad som tidigare beräknats. Livsmedelsavfallet från restauranger motsvarar tio kilo per person och år, vilket utgör åtta procent av det totala livsmedelsavfallet.

– Etappmålet i miljömålssystemet är att matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent räknat per person från 2020 till 2025. Det är en stor omställning som ska åstadkommas på fem år. Tyvärr visar statistiken att vi på tre år inte ser någon minskning säger Christina Anderzén, handläggare på resurseffektivitetsenheten på Naturvårdsverket.

Hushållen står för ungefär 50 procent av det totala livsmedelsavfallet.

Och en del av livsmedelsavfallet är matsvinn, alltså livsmedel som hade kunnat ätas men slängs i onödan. Det ligger just nu på 16 kg per person och år.

Här finns alltså den stora potentialen till minskning i hushållsledet.

Livsmedelverket tipsar – så gör du för att minska matsvinnet

1. Planera dina inköp och köp inte mer än du gör av med.
2. Ät upp maten i tid och håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in.
3. Förvara maten rätt: Sätt in kylvaror, som färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt, då håller maten längre och risken för att sjukdomsframkallande bakterier förökar sig minskar. Bra kylskåpstemperatur är + 4 °C.
4. Låt inte kylvaror stå framme i rumstemperatur eller sommarvärme längre än två timmar.
5. Frys in mat som du vill spara länge, en bra frystemperatur är -18 °C.
6. Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum – ofta håller den mycket längre. Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen. Mat som förvaras enligt anvisningarna blir inte farlig för att datumet passeras.
7. Köp mat med kort datum. Om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst före-dag.
8. Om du köper storförpackningar, dela upp innehållet i mindre förpackningar och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna.
9. Trista ostkanter kan rivas och frysas in och användas till gratäng, paj eller pizza.
10. Använd rester till en omelett – det mesta funkar, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött, smörgåsmat som börjar bli gammal och skrumpna grönsaker. Skrumpna grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa.