På västkusten odlar man svenska

På Åbacka Trädgård i Ödsmål i Bohuslän spirar sedan våren 2024 inte bara grönsaker – här gror också det svenska språket.

Genom det EU-finansierade projektet ”Odla svenska” – som drivs av kommunens Arbetsmarknadsenhet ihop med Vuxenutbildningen och Individ- och familjeomsorgen samt ett antal samverkanspartners – får deltagare med olika bakgrund chans att utveckla sin svenska på ett sätt som känns naturligt. Samtidigt bidrar de till en mer hållbar framtid.

Enligt projektledaren Maja Falkeborn Willner är det ett sätt att prova en typ av språkinlärning som kombinerar teori och praktik. I stället för att sitta i ett klassrum får deltagarna tillämpa svenska genom att plantera, skörda och tillaga grönsaker.

Sedan starten har projektet börjat omfatta mer än mat. Återbruk och textilhantverk är nu också en del av upplägget – i symbios med den cirkulära omställningen.

Genom att sy måltidsscarfar av överblivet tyg från återvinningscentralen har deltagarna skapat en mer hållbar vardag för de äldre på Tallåsens äldreboende. Hittills har 280 scarfar ersatt engångshaklappar. Det är en konkret insats för både miljön och det lokala samhället.

– Det är härligt att se hur deltagarna inte bara odlar grönsaker utan också bygger sina svenska språkkunskaper. Det här projektet är samverkan på riktigt, säger Sandra Tedenby, verksamhetschef i Stenungsunds kommun​.

”Odla svenska” samlar människor från olika delar av världen. Ofta talar ingen deltagare samma modersmål som någon annan. Maja Falkeborn Willner förklarar att det egentligen är en slump. Men det har visat sig vara väldigt bra:

– Då blir deras gemensamma språk svenska och det blir enda sättet att kommunicera med varandra.

När kommuner och organisationer samarbetar för att ta tillvara resurser – både mänskliga och materiella – skapas lösningar för framtiden. ”Odla svenska” handlar mycket om att se människor som en del av samhället, inte som individer som hamnat mellan stolarna.

– Vi behöver kunna erbjuda alternativ till att lära sig svenska på, utöver undervisningen via skolbänk. Den typen av undervisning passar inte alla och det finns fler sätt att lära sig språket på. Dessutom drar vi nytta av individernas kunskaper och låter den bidra till en lokal hållbar produktion, något som vi troligtvis kommer att behöva se ännu mer av i framtiden, säger Maja Falkeborn Willner​.

Foto: Stenungsunds kommun