Så kan jorden bli hållbar och rättvis – för alla

Enligt de 65 författarna, som alla är natur- och samhällsvetare, har jorden drivits bortom en rad säkra planetära gränser, ett begrepp som pekar ut miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden. Rapporten, döpt ”A just world on a safe planet” och publicerad i tidskriften Lancet Planetary Health, hänvisar bland annat till växande miljöförstöring och klimatinstabilitet.

Hela mänskligheten har dock möjlighet att dela en välmående och mer jämbördigt balanserad framtid. Åtminstone om det görs en radikal omvandling av global politik och mer jämlik fördelning av resurser kommer till stånd.

Rapporten definierar ett så kallat ”rättvisegolv”. Det är de nödvändiga nivåer av mat, vatten, energi, tak över huvudet och årliga transporter som världens 7,9 miljarder människor behöver. Det är satt till 2 500 kalorier mat, 100 liter vatten, en energiförbrukning på 0,7 kilowattimmar, en boyta på 15 kvadratmeter och förflyttning på 4 500 kilometer.

Därefter har man räknat på hur stort utrymmet är mellan golvet och vad man kallar ett ”säkerhetstak”, preciserat av planetära gränser. Med andra ord: hur mycket kan vi med hela mänsklighetens basbehov pressa klimat, ekosystem, näringsämnen, fosfor- och vattenkällor utan att destabilisera planeten – så att alla kan befinna sig i utrymmet mellan ”rättvisegolv” och ”säkerhetstak”?

Svaren är flera. Bland annat behövs en snabb utfasning av fossila bränslen. De översta 15 procenten av de största utsläppsländerna måste minska sin resursanvändning. En bred användning av hållbara tekniker samt livsstilar med låga koldioxidutsläpp måste införas.

Omvandlat i praktiken innebär det sannolikt tydliga gränser för konsumtion. Det noteras att individer i ekonomiska system som prioriterar folkhälsa, jämlikhet och demokrati tenderar ha lägre konsumtionsnivåer. När efterfrågan begränsas beräknas utsläppen minska med 40–80 procent.

Progressiva, verkställbara skatter måste användas för att komma till rätta med ojämlikhet. De bör investeras i förnybar energi, hållbar teknik och annan hållbar infrastruktur. Graderad prissättning på resurser, planering av hur vi använder mark, grön teknik och subventioner för hållbara produkter bör införas.

Det är dock bråttom. Utan förändringarna kommer det säkra, rättvisa utrymmet att försvinna. Även om hela mänskligheten lagom till år 2050 lever på ”rättvisegolvet” kommer själva jorden att vara bortom de säkra planetära klimatgränserna.

Den bästa chansen för förändring på kort sikt estimerar man finns på stads- och företagsnivå. Här tenderar förändringar och acceptans gå snabbare än på nationell nivå. På lång sikt behöver FN reformeras och bli mer effektivt vad gäller att utveckla och verkställa minimirättigheter i förhållande till resurser.

Att lyckas verkställa en global rättviseplan samtidigt som populismen på många håll ökar kan tyckas svårt. Medförfattaren Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, påpekar dock att klimatstress kan påverka regeringar och folkopinion.

– Det är därför den här vetenskapen är viktig för att påminna alla om att man bör ta rättvisan på allvar, för annars slår den tillbaka vad gäller social instabilitet, migration och konflikter. Om du är en patriot som vill minska migrationsströmmarna, då är det bättre att ta den globala rättvisan på allvar. Rättvisa är en integrerad del av säkerhet – och säkerhet är en integrerad del av rättvisa, säger Johan Rockström i en kommentar till The Guardian.

För att läsa rapporten i ”A just world on a safe planet”, klicka här.