Så ska svenskar äta mer hållbart

Till 2035 ska svenska folkets konsumtion av salt minska med 20 procent, den av kött med 30 procent. Samtidigt ska intaget av fisk och skaldjur öka med 20 procent. Vi ska äta 50 procent mer frukt och grönt, och dubbelt så mycket fullkorn.

Det är några av de två nya nationella mål och sex delmål som Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten lanserade i mitten av februari. Den förändrade livsmedelskonsumtionen ska till år 2035 bidra till en bättre och mer jämlik hälsa. Den ska minska den negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem. Samtidigt vill man främja konsumtion av svenska livsmedel eftersom de ofta är mer hållbart producerade och bidrar till den svenska livsmedelsförsörjningen.

I dag står vår mat för en femtedel av klimatutsläppen. Enligt Folkhälsomyndigheten uppskattas de årliga kostnaderna för fetma vara 125 miljarder kronor, och ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter. Det motsvarar 15 procent av samtliga dödsfall i Sverige.

– Ur såväl ett samhälls- som individperspektiv finns stora vinster med mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell i en kommentar.

Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör, menar att man ser att det är möjligt att förändra livsmedelskonsumtionen.

– Jag hoppas att våra förslag med nationella mål och tydliga delmål kan samla aktörer och vara vägledande för dem som jobbar med folkhälso- och hållbarhetsfrågor i kommuner, regioner och näringsliv. Därför föreslår vi att målen antas och följs upp löpande för en bättre folkhälsa i framtiden, säger hon.

Hur myndigheterna ska bedöma framåtskridandet är däremot inte helt fastställt. I den globala livsmedelskedjan pekas vissa miljöbovar ut – tigerräkor, palmolja, en del kött – men mätmetoder behöver fortfarande utvecklas. Det saknas även indikatorer på hur myndigheterna ska mäta andel klimatcertifierade livsmedel, markanvändning och förlust av biologisk mångfald.

De nya nationella målen är resultatet av ett regeringsuppdrag som de bägge myndigheterna fick sommaren 2022. Rapporten är överlämnad till regeringen.