Våra resurser är redan slut för i år

Varje år räknar organisationen Global Footprint Network ut när världens befolkning och länder förbrukat de resurser som planeten producerar.

Datumet, som sedan 1970 infallit allt tidigare, är på så sätt en illustration över hur jordens befolkning lever långt ifrån ett långsiktigt hållbart liv. Undantagen är finanskrisen 2007–08 och pandemiåret 2020.

Hade hela världen levt som vi i Sverige hade det alltså varit stopp nu, knappt fem månader in på året. Sedan 21 april lever vi på ”sparkapital” – vi överkonsumerar. Enligt måttet är vi visserligen lite bättre än grannländerna; Danmarks Overshoot day ägde rum 15 mars och den 12 april hade både Finland och Norge nått sin årliga resursförbrukning.

Allra tidigast, den 11 februari, skulle världens Overshoot day ha inträffat om alla levde som i Qatar. Men Sverige är ändå femtonde ”sämst”: vår nuvarande livsstil kräver mer än tre jordklot per år.

Det finns kritik mot begreppet. I en intervju med Expressen framhäver till exempel Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, att det går att ifrågasätta tekniska detaljer och antaganden i Overshoot day.

Samtidigt påpekar Azar att begreppet kan ses som en mjuk indikation på att vår påverkan på naturen och våra resursuttag är för stora.

Vår överkonsumtion leder bland annat till klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, jorderosion, avskogning och vattenbrist – och Overshoot day är en påminnelse och uppmaning om att vi behöver agera annorlunda.

Det finns flera sätt att bidra till att försöka skjuta på datumet. Det stora ansvaret vilar på myndigheter och företag som kan vidta konkreta åtgärder som att ställa om transport- och energisystem.

Men även som privatpersoner kan vi välja att flyga mindre och åka mer kollektivt. Avskogningen kan minska om vi drar ner på produktion av soja och palmolja varför det är värt att läsa på innehållsförteckningar och välja varor, inklusive kläder, med mer omsorg.

Det är också uppmuntrat att äta mindre kött, sluta använda engångsplast och se över elanvändningen.

Så beräknas Overshoot day

Global Footprint Network använder sig inte av exakt vetenskap för att komma fram till olika länders Overshoot day. Modellen bygger på beräkningar av energikonsumtion, koldioxidutsläpp, skogsbruk och fiske. För att komma fram till nyckeltalet divideras världens biokapacitet (produktionsförmåga) med ekologiskt fotavtryck (människans konsumtion). Det multipliceras sen med 365.