Växande skuldberg slår mot unga

Lagom till att vi gick in i julhandeln bekräftades det som alla redan märkt: Sverige befinner sig i recession. Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visade att Sveriges ekonomi under tredje kvartalet 2023 krympte med 0,3 procent. Det kan låta som en beskedlig siffra, men det som oroar ekonomer är om detta kan vara början på en djupare nedgång.

Samtidigt är bilden av det ekonomiska läget tvådelad. Tillväxten har stannat av, och till och med börjat backa, men de svenska exportföretagen gynnas starkt av en svag krona, som resulterar i fortsatt stora vinster och hög intjäning. Och de fyra storbankerna Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken lever gott, deras sammanlagda vinst under årets nio första månader uppgick till 132 miljarder kronor. De stora varslen och nedläggningarna lyser med sin från frånvaro. Än så länge.

Desto dystrare är det för de svenska hushållen som pressas från två håll samtidigt. Å ena sidan bolåneräntor på 4–5 procent och höjda hyror – å andra sidan stigande priser på mat, kläder, bensin och konsumtionsvaror. Faktum är att den ekonomiska inbromsningen är dubbelt så stor för hushållen jämfört med företagen.

De tydligaste bevisen på att det är de enskilda individerna som tar den största ekonomiska smällen levereras inte av SCB utan av Kronofogdemyndigheten, den myndighet som har till uppgift att kräva in obetalda skulder, statliga såväl som privata. Det första halvåret 2023 ansökte 17 500 personer om skuldsanering hos Kronofogden – en ökning med hela 24 procent jämfört med motsvarande period förra året. Störst är ökningen i åldersgruppen 18–30 år, där antalet ansökningar stigit med hela 36 procent.
– Aldrig tidigare har det varit så enkelt och snabbt att låna pengar, att handla på avbetalning och att spela. Något som gör det lätt att dra på sig skulder i ung ålder. Det ekonomiska läget i Sverige är också tufft för många, med ökande priser och höjda räntor, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Per-Olof Lindh sätter fingret på två orsaker till att fler och fler unga människor hamnar i skuldfällan och ansöker om skuldsanering. Tuffare ekonomiska tider i kombination med en ekonomisk och teknisk utveckling som gjort det synnerligen enkelt att ta lån. Snabblåneföretag som Lumify, Ferratum och Northmill marknadsför lättillgängliga krediter samtidigt som nätbaserade konsumentbanker som Klarna, Qliro och Resurs erbjuder konsumenter möjlighet att finansiera sina konsumtionsköp med lån, där återbetalningen kan skjutas upp eller göras på avbetalning.

Men lika lättillgängliga som dessa krediter är för den enskilde konsumenten, lika kostsamma är de. Konsument- och snabbkrediterna marknadsförs och säljs med en ränta som framstår som hanterbar, men den effektiva räntan (alltså månadsräntan) är i själva verket extremt hög och varierar mellan 12,87 och 48,93 procent per månad.

Är det lättåtkomligt så kostar det, skulle man kunna säga.
– Många tar lån och krediter utan att riktigt förstå villkoren. Och förstår man inte vad det innebär att köpa en vara på kredit eller avbetalning är det oerhört lätt hänt att man konsumerar för mer än man klarar av att betala tillbaka vid nästkommande lön. Så fort man drar över sina 15 eller 30 dagars kredittid växer skulden väldigt fort, säger Magdalena Kowalczyk, programledare i TV3:s Lyxfällan och författare till ’Boken dina pengar vill att du ska läsa’.

Kowalczyk hänvisar till en färsk opinionsundersökning från Yougov där hela 91 procent av svenskarna uppger att de inte fått med sig fundamental kunskap för att kunna sköta sin privatekonomi från skolan medan nästan varannan person inte anser sig ha tillräcklig kompetens för att räkna ut den verkliga kostnaden för en kredit.
– I dag är det tyvärr en socioekonomisk fråga vilka som klarar sig från ekonomiska problem. Det finns en tydlig korrelation mellan utbildningsgrad och benägenhet att hamna i Kronofogdens register, säger Magdalena Kowalczyk.

I den svenska konsumentkreditlagen finns en paragraf som ska förhindra så kallade högkostnadskrediter, alltså utlåning till en oskäligt hög ränta. Lagtextens definition är 40 procent effektiv ränta + statslåneränta, alltså i skrivande stund 42,38 procent eller mer. Trots detta vimlar det av aktörer som antingen balanserar på detta räntetak eller till och med lägger på ännu mer i effektiv ränta än den tillåtna. Dessutom marknadsför de sig aggressivt mot just unga vuxna. Allt medan tillsynsmyndigheter och rättsväsende står handfallna. Snabblånen är nämligen konstruerade som ett civilrättsligt avtal mellan kreditinstitut och konsument. Och ingångna avtal ska hållas.
– Tillsynsmyndigheterna måste börja ta i med krafttag mot den här sortens affärsidkande, annars kommer inte affärsmetoderna att ändras, säger Magdalena Kowalczyk.

Antalet personer som ansöker om skuldsanering hos Kronofogden blir alltså bara fler och fler. Och utvecklingen blir än mer alarmerande när man analyserar svenska folkets totala skulder till Kronofogden över en längre tid. För tio år sedan uppgick det totala skuldbeloppet till 67,4 miljarder kronor – 2022 har siffran stigit till 101,4 miljarder. Det innebär en ökning med 66,4 procent på tio år och en genomsnittlig ökning med 6,6 procent per år.

Det är nu inte alla skulder som hamnar hos Kronofogden. Varje år säljs hundratusentals obetalda fakturor vidare till privata inkassoföretag som Intrum, Alektum, Sergel och Svea. Och hos dessa inkassoföretag har svenska folkets skulder ökat ännu mer. 2012 uppgick inkassobolagens krav till 55 miljarder kronor, tio år senare är totalbeloppet uppe i 108 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 96 procent på tio år eller en genomsnittlig ökning med 9,6 procent årligen.

Tidigare i år levererade den särskilda utredaren Kathrin Flossing ett betänkande till civilministern Erik Slottner (kd) med en rad förslag på reformer för att strama upp lagstiftningen och minska skuldsättningen. Bland annat föreslår utredningen ett sänkt räntetak, maxbelopp för uppläggningsavgift och hårdare regler för marknadsföring av krediter.