”Vi har ingen aning om vem som producerat maten”

Som småskalig jordbrukare och odlingspedagog brinner Cecilia Ward för ett hållbart matsystem – och för att engagera fler i detsamma.

Av

Cecilia Ward

”Om vi fixar maten så fixar vi också planeten”. Citatet kommer inte från Cecilia Ward utan är agronomen och miljöprofessorn Johan Rockströms. Cecilia menar dock att det verkligen slår huvudet på spiken.

– Mat är så enormt grundläggande i alla våras liv. Men i matbutiken fattar vi rationella beslut utifrån en bild av matsystemet som inte är komplett. Vi ser morötter som är dyrare respektive billigare, vi uppfattar effekten i vår plånbok – och väljer ofta utifrån den.

Många andra konsekvenser har blivit oöverblickbara och osynliga för oss.

– Vi uppfattar exempelvis inte vilka följder icke-ekologisk potatis innebär för mikrolivet i jorden när de odlas. Det är jätteproblematiskt att vi kommit så långt från matens ursprung och produktion.

Cecilia kallar de här tankarna för ”skavande”. Men, hon har också många tankar på hur en hållbar förändring kan komma till stånd. Flera av dem jobbar hon aktivt med att förverkliga i sitt yrke som odlare. Fritidsintresset har alltid funnits, men det var när Cecilias mamma insjuknade i cancer för snart tio år sedan som hon tog det första steget mot att ha fingrarna i jorden på heltid.

– Jag ställde mig frågan ’när är jag egentligen glad?’ och det blev snabbt tydligt: det är när jag tillbringat några timmar i min odlingslott.

Cecilia, som på den tiden jobbade på hjälporganisationen Svalorna, sökte en kurs i stadsodling på Holma folkhögskola i Malmö. Där mötte hon Monika Bengtsson, grundaren av stadsodlingen Landet Oss. Cecilia anslöt och insatserna växte. För fem år sedan flyttade hon från Malmö till en gård utanför Höör i mellersta Skåne. Odlingarna följde med. Sedan två år tillbaka drivs Landet Oss framför allt som ett andelsjordbruk.

– Det innebär att man kan köpa en andel av skörden i form av grönsaksprenumerationer, förklarar Cecilia.

Allt produceras så ekologiskt som möjligt. Utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller betade fröer. Med egna höns som bidrar med gödsel, underhållning och ägg för självförsörjning. Målet är erbjuda goda grönsaker, vackra snittblommor – och lämna jorden i bättre skick för framtida generationer.

Cecilia beskriver hur hon under sin tid på Svalorna besökte bondegrupper i Sydasien. Ofta bestående av marginaliserade människor som å ena sidan sluter sig samman för att hävda sina rättigheter, å andra sidan för att producera hållbar mat.

– Det var enormt inspirerande. Grupperna har ofta fokus på matsuveränitet, alltså makten att välja lokalt anpassad mat som är producerad på ett hållbart sätt. Något som fått mig att ifrågasätta matsystemet här i Sverige. Vi tänker att vi har makt över maten för att det finns 40 olika, säg, frukostflingor i affären. Men vi har ingen aning om vem som producerat dem, på vilket sätt eller vad de har för effekt på vare sig miljö eller människor.

Det blev en ögonöppnare och Cecilia menar att ett sätt att utmana det ohållbara matsystemet är att handla mat via REKO-ringar. En modell för lokal direkthandel, utvecklad i Finland, i vilken småskaliga producenter och konsumenter möts utan mellanhänder. Kontakten sker primärt i lokala Facebookgrupper och Cecilia kallar det för ett slags bondens marknad i pop-up-format.

– Eftersom allt är förbeställt vet vi producenter precis hur mycket vi ska skörda, resten kan vara kvar i jorden och svinnet blir mindre. Får man ett knippe morötter direkt från personen som odlat dem är jag också helt övertygad om att tröskeln att slänga dem i soptunnan även blir högre för konsumenten.

Jag hoppas på en framtid där etiska banker som JAK kan erbjuda alla bekvämligheter

Just i år är andelsodlingen på paus. Cecilia har fått ett uppdrag som projektledare för ”Odla tillsammans” på den prisbelönta gården och mötesplatsen Botildenborg i Malmö.

– I projektet använder vi mat och odling som metod för generationsöverskridande möten. Så just nu står det mycket mer social hållbarhet och något mindre ekologisk hållbarhet på schemat.

Vad är hållbar och rättvis ekonomi för dig?

– Det handlar om vad pengarna man sätter in på banken inte gör. Det är jätteviktigt för mig att inte investera i exempelvis fossila bränslen, vapen- och flygindustrin eller spekulation i råvaror.

Har du funderat över kopplingen mellan ditt bankkonto och klimatförändringar?

– Absolut, det är därför jag är kund i JAK. Jag hoppas också på en framtid där etiska banker som JAK kan erbjuda alla bekvämligheter, som exempelvis finansiella tjänster som Swish.

pexels-jeswin-thomas-2860870

Bli medlem i JAK – och engagera dig för en bättre värld

Som medlem bidrar du till ett hållbart samhälle för människan, miljön och ekonomin. Banken arbetar för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

Cecilia Wards bästa tips för att utveckla mer hållbara matvanor

  • Var en aktiv konsument. Ställa frågor och be din lokala butik att ta in ekologiska, rättvisemärkta varor som du tycker saknas.
  • Stötta lokala matproducenter. Du kan till exempel gå med i din lokala REKO-ring, det finns flera hundra i Sverige och du hittar dem via Facebook.
  • Börja prenumerera på ditt lokala andelsjordbruk. Föreningen Andelsjordbruk Sverige har en karta över var i landet de finns.

Försök odla lite själv! Det går att göra i fönstret, på balkongen, i trädgården. Börja med att sätta några vitlöksklyftor; det är en råvara som inom sju